MAXMOR  
MAX EK MORIS

KOUMA MAX EK MORIS TI ZWENN TASE

(OU "PA TOULEZOUR FET ZAKO")

PAR WILHELM BUSCH

Tradiksion/adaptasion

par

Dev Virahsawmy

Tex sours: Max und Moritz polyglott

Editer: Deutscher Taschenbuch Verlag (dtv)

edite par Manfred Görlach

Remersiman: Walter Sauer ek Peter Stein

PREFAS

Vilen! Malang! Donn maloker
Mesanste de gran difolter
Ki ti apel Max ek Moris
- Fer lavi fay ek bien-bien tris.
Olie viv drwat, swiv bon sime
Dapre prensip moralite
Zot kras lor tou, zot boufonn tou,
Fons bonte dan enn trouloulou.
Pou fer ditor, grandi soufrans
Lor vites zot sign zot prezans.
Mok inosans; bles zanimo;
Koken lakrem, dilo koko;
Normal zot plis kapav donn jos
Ki plak anplas kouma enn los
Divan tablo ousa lakrwa
Kot bouzfix dikte so lalwa.
Me ler nou get so konsekans
- Parski Erer pa konn donn sans -
Nou bien sagren me ki pou fer,
Bizen pey pese lor later.
Ala kifer nou pe donn zot
Boukou detay lor tou bann fot.


PREMIE MESANSTE
Madam toultan pa konn repo;
Pou swagn volay zot transpir gro.
Premie dabor gagn dizef fre
Ki bann pondez donn nou manze;
Answit kan nou fami vini
Poul vakabon fer bon kari;
Apre sa falepa bliye
Ar plim-poul nou fer bon lorye,
Nou matla mou pou ki aswar
Ler nou dormi, peyna kosmar.

Get par ekzanp Granmer Tatann,
So prop konfor zame anpann.

Dan so lakour ti’ena trwa poul
Ek enn zenn kok gayar foul-foul.
Kan enn dimoun pe viv dan bien
Max ek Moris rod sanz refren.

Zot pran enn bout dipen mezon,
Tir tou laminn, koup kat baton
Ki pa pli gro ki ti ledwa;
Poz lafisel an form lakrwa,
Atas dipen dan bout sak bout
Pou gagn bel zwisans koutkekout.
Lerla zot poz latrap sovaz
Dan kwen lakour Madam Kouraz.

Kouma konper kok yam sounouk,
Li dres lagorz: “Koukouroukouk!
Vini, vini mo bann gate!”
Pa bizen dir, trwa poul borde.

San perdi letan, sak poule
Aval enn bout, tas dan gozie.

Vit-vit zot tou gagn lekleraz
Ki zot finn tas dan langrenaz.

Ris gos, ris drwat, divan, deryer,
Plis zot debat plis dan maler.

Ler zot desid pou anvole,
- Ayo Bondie! - zot plis tase.

Lor enn gro brans pie kaliptis
Vire, tourne, anpandan plis;
Zot kriy martir pli for ankor
Ler longer lagorz kas rekor.

Avan zot mor, sak poul ti ponn
Dernie dizef; lerla li fonn.

Dan so lili, Granmer Tatann
Ti tann tapaz kot pie longann.

Tranble-tranble li tir latet,
So lizie zwenn enn zimaz tret!

"Lizie, lizie plor tou to larm;
Lavi zordi napeyna sarm;
Tou mo bann rev finn anvole,
Pe anpandan laba lor pie."

Leker diplon, lespri dan nwar,
Ar enn kouto li koup filwar,
Desann volay enn deryer lot
Pou ki personn pa vinn riy zot.
Leker andey, sarye viktim
Dan lakwizinn. Ayo sal krim!

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn deziem, koste, koste!


DEZIEM MESANSTE
Lelandime Granmer Tatann
Koumans sorti dan karo kann;
Mem lasagren pe pez so nam
Li rod panse ki donn lagam.
Akoz kanay bann pov volay
Avan zot ler gagn desten fay
Me pa kapav les gaspiyaz
Pran bon nana, zet dan drenaz;
Sirtou ki so leker lizol
Ler li get zot touni, mol-mol
Lor enn latab, pre kot tawa;
So kat poule ki fekfekla
Gayar-gayar kouma akter
Ti grat later pou rod lever.

So larm ranpli dan so lizie
E Medor get li ebete.

Max ek Moris santi loder;
Vit-vit zot mont lor enn oter.

Louk par lenpos, ala zoli!
Dan enn karay, poule roti
Bengn dan diber pe vinn bronze
Dan sawal douser parfime.

Parsonn pa la. Granmer Tatann
Dan so zarden ti finn desann
Pou kas tomat ek ras leti
- Salad leti donn lapeti.
Enn bon salad zame detro
Pou fer manze glis dan dalo.

Letansa par lenpos ouver
Kanay pe fer marday okler.
Max ti amenn lalinn-lamson
E lor vites li kros pilon.
Dousma baba! Tansion monwar!
Premie poule sanz teritwar.

Nimero de pran lasanser;
Trwaziem deklar aviyater;
Katriyem refiz res deryer.
Poule roti mont dan lezer!
Medor trouv drol. Pa normal sa!
Li zape for. Abba! Abba!

Letansa toulede fangas,
Max ek Moris, fini deklas.

Granmer Tatann gagn tarrtarri;
Tomat al plati lor sali.
So karay vid, ambalao!
Kisannla finn balye karo?
Poule roti finn voltize;
Sirman Medor move size.

"Les mo gagn twa lisien maron,
Mo kraz to latet kamaron."

Ar enn kalchoul pli gro ki'ena
Li bros latet pov lisien la.
Pov, pov Medor peyna lasans
Malgre li kriy so linosans.

Letansa nou de malelve
Pe kas enn poz anba enn pie,
Boyo ranpli; pe sey sefann
De bout pilon pa'le desann.

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn trwaziem, koste, koste!


TRWAZIEM MESANSTE
Tou dimoun konn Sougrim Tayer
Ki dan koud lenz ti enn exper.
Lenz pou travay, lenz al promne,
Patdelefan, lagoul sere,
Kostim-kravat ou redengot,
Kolan, boubou e tou lezot,
Zile, semiz dernie model
Pou fer tousa zame li fel.
Enn zoli lenz finn desire?
Bizen sere ousa large?
Enn ti defo pou korize?
Koud enn bouton, rakomode?
Pa bizen ki ou kas latet!
Zegwi, difil ek santimet
Sougrim Tayer dres ou palto,
Fer ou zezer donn ou siro.
Akoz samem dan nou vilaz
Tou dimoun kontan so louvraz
Apart sa de gran fatra la
Ki nek pans pou fer lefara.

Kot so lakaz enn larivier
Dilo rapid ti fer fezer;
Pou travers li ti'ena enn pon
Bankal ar plans ek poto ron.

Max ek Moris, lespri vantar
Ar mesanste, ar enn lansar
Koup bann poto, kol ar lakras.
Enn ti fardo! Pon la deklas.

Kan latrap la dan lamanier
Nou de konper kriye anker:
"Sougrim Tayer enn kaytalon,
Se so madam ki met kalson."
Sougrim Tayer bien konpran jok,
Bagatel zame donn li sok.
Me la zot finn depas limit;
Li bizen dres ar zot vit-vit.

Lareg tayer dan so lame,
Li sort deor, rod kat kote;
Deryer enn pie, lot kote pon,
Li tann zoure pe fer patron.

Kouma li met lipie lor plans,
Tans twa, vans twa, tou nek vinn rans.

Moke, riye; riye par tonn.
Koler mouye. Tayer finn fonn.

Zis lerla, enn sans, de lezwa
Pas pre kot tayer dan traka.

Pou sap so lavi li chombo
Lapat lezwa anba dilo;
De zwazo la bat zot lezel,
Al depoz Sougrim lor enn mel.

Malsans pou li lagign tini;
Apre koutvan siklonn vini.
Tourdisman la donn li kolik
Ki ploy-ploy li kouma lastik.

Madam Sougrim konn so boubou;
Ar karo so swagn so babou,
Pez karo la lor vant gonfle;
Gaz sorti vit, vant degonfle.
Dan vilaz tou dimoun kontan
Ki travay tayer finn repran.

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn katriyem, vinn pli pre!


KATRIYEM MESANSTE
Bann gran koko finn toultan dir
Lespri imen so nouritir
Li anpremie A, B, C, D
Kontinie mem ziska zwenn zed;
Apart ekrir, bizen osi
Arismetik, zeometri;
Sa pa ase. Lentelizans
Pa satisfe, vit-vit li rans
Si pa donn li moralite
Pou gid so pa, anpes fane.
Bon profeser zame rat sa,
Sirtou Misie Soumann Maha.
Pov misie la toultan sagren
Ki de fatra kas so leren.
Kan enn lespri li kabose
Difisil fer li ekoute.
Misie Soumann touletanto
Kan so travay dir li bravo,
Dan lavarang kontan kas poz,
Alim so pip rilax-repoz;
Enn moman lib bien merite,
Personn pa kapav reprose.
Max ek Moris, vilen zako,
Gran tirer plan, kas zot koko
Pou trouv sime fer mesanste
Atraver pip ki li fime.

Enn Dimans gramaten, enn fwa,
Misie Soumann dan siwala
Ti pe akonpagn lapriyer
Kouma li ti abitie fer.

Letansa Max ek so konper
Rant dan lakaz kouma voler.
Max ti kone kot pip ti'ete;
Li trap li for dan so lame.

Max so konplis, alias Moris,
Ki ti exper dan brouy lapis,
Tir tou taba depi dan fon,
Fons enn gro gob lapoud kanon,
Poz lorla enn pense taba;
Zot fonn avan bel tamasa.

Apre servis sa Misie la,
Met lord partou, ferm siwala;
Lespri kler apre lapriyer,
Konsians trankil, peyna pou per
Li pran sime kot li reste
Pou fim so pip bien merite.

Li larg lekor lor so sofa,
Met zalimet pre kot taba.

"Kan nou kontan ki nou ete
Samem pli gran lasours lape!"

Psst! Baw! Badaw! Explozion grav!
Tapaz kapav revey kadav!
Tas, soukoup, goble anvole;
Bann paz dan liv pe pran dife;
Rido laba pe al kasiet,
Lafime nwar nway so lafnet.

Lafime ki kile montre
Profeser anba, alonze.
Li pa finn mor, mersi Senier!
Kot so seve ek so ten kler?
Li plis kouma enn prens tamtam
Ler defet pe trangle so nam;
Seve grene, koko fromaz
Endik firer ki'nn fer ravaz.

Kisannla pou edik zenes,
Ed zot alim laflam bobes?
Kisannla pou servi talan
Pou sosiete so lavansman?
Kouma profeser la pou fer
Kan yenn fime fer so fezer?

Dousma-dousma tou rant dan lord
Me so pip finn res dan dezord.

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn senkiem, koste pli pre!


SENKIEM MESANSTE
Kan dan vilaz ou'ena'nn tonton,
Akoz so laz, repitasion,
Normal ki ou fer li plezir;
Pa mank li direspe, bien sir.
Gramaten kouma ou leve,
"Bonzour Ton Pier, kapav ede?"
Al sers dipen ek lagazet;
So sigaret ek zalimet;
Si enn douler pe kraz so kor
Ou enn bebet pik so lekor,
Vit-vit al rod enn soulazman
Pou so vie zour pa konn tourman.
Kan labriz fre fer li terne
Lor vites amenn so zile.
Tansion Ton Pier gagn lafiennza!
Pran prekosion pou anpes sa.
Si par malsans li'nn tranpe net,
Ed li sanz lenz, sanz so soset.
Tansion Ton Pier gagn nemoni!
Obliz li mont lor so lili.
Savedir bizen nou fer tou,
Anpes li gagn lakranp toutou.
Me Max ek Moris difolter
Zot lespri mars enn lot manier;
Zot prefer tortir bonom la
Pou plen nam ar tamasa.

Enn kankrela li bien vilen,
Malen, malang, komen, koken.
Zot peple bien dan malpropte;
Fode get zot roul dan salte.

Dan fim malang Max ek Moris
Zotmem zwe rol akter, aktris.

Sakenn amenn enn sak plastik
Ranpli ar bebet malefik.

Lor lili sa vie tonton la
Zot fann bebet lao, anba.

Vie Ton Pier dan so pizama
Mont lor lili, kouver ar dra;
Vit-vit fatig pez so popier,
Somey profon tengn lalimier.

Kankrela koumans explore,
Fons drwat-drwat ver so trou nene.

Enn kankrela ar so lantenn
Al giji tonton so narinn.

"Eh!" Li fou kap ar so lame;
Li gete. Chi! Ayo Bondie!

Vie Tonton Pier gagn maloker,
Sort lor lili kouma zekler.

Kankrela nwar, kankrela gri
Nate partou lor so lili.

Lor matla, lor dra, lor lorye
Zot enfeste, marse, kile.

Kouma jab desene, Ton Pier
Kraze, tape, touye ar zon.

"Garanti, peyna zot leve!
Kankrela ar mwa pa sape!"

Ton Pier rearanz so lili,
Poz latet anba, redormi.

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn siziem, koste pli pre!


SIZIEM MESANSTE
Kan Pak vini, pou selebre
Triyonf Zezi, bann boulanze
Prepar tou kalite dipen;
Gato koko, disik, rezen.
Lor plato, ala zot gayar!
Me Max ek Moris bien vantar.

Li pa fasil trik boulanze
Ki ferm so boulanzri akle.

Enn voler ki anvi rantre
Bizen pas par lasemine.

Ler de konper travers dinwar
Zot mem kouler ki touk koltar.

Zot mars dan nwar - ayo mofinn -
Rant direk dan bak lafarinn.

Sannkoutla zot finn vinn blan net
Kouma laso dan fon kivet.

Zot mont lor sez pou tor gato
Lor letazer enpe lao.

Krak! Lapat kase. Tom anpik!

Dan petren zot rant direk.

Lapat dipen anvlop zot bien.
Ler mo get zot mo gagn sagren.

Malsans! Malsans! Boulanze la
Rantre, trap sa de fatra la.

Roul-roul zot pou fer de pate.
Miam! Miam! Bon pate delisie!

Four la bien so, degaze do!
Fons zot ladan, kwi zot lezo.

Li tir zot kan pate pare,
Zet zot akote, dan pagne.

Fale pa kwar verminn kreve!
Kouma lera, soufle-morde,
Zot grignot lakrout par andan
Ziska ki trou vinn ase gran.

Ler boulanze realiz sa,
Fini tro tar. Zot nepli la.

Sa pa ti dernie mesanste.
Pou konn dernie, koste pli pre!


SETIEM MESANSTE
Max ek Moris, chombo matlo!
Zot kwar toulezour fet zako?

Dir mwa kifer sa de bom la
Finn fann enn trou dan bal may la.

Giann Planter-May lev bal ale;
Li pa kone trou ki'nn perse.

Amizir li pe avanse
May pe grene, bal vinn leze.

Li pa konpran. "Bien bizar sa!"
"Kikenn pe fer grimas ar mwa!"

So lizie tap lor de kanay
Pe sey kasiet deryer bal may.

Li may zot, fons dan sak, - oho! -
Lev sak gouni lor so ledo.

Max ek Moris pe santi lay;
Pe amenn zot moulen kraz may.

-"Rann enn servis, kamrad menie!
Kraz mo bal may, mo bien prese."

-"Deswit kamrad Giann." Ayaya!
Li devid sak dan trou janta.

Janta grense; lagren krake;
Katakatak, katakatak.

Ki zot finn devini aster?
Difolter finn vinn lapousier.

Lapousier moulen toulezour
Ti nouri kanar dan lakour.


KONKLIZION
Lelandime nouvel fane
Me okenn larm pa ti koule.
Granmer Tatann sakouy latet:
"Pourtan ... pourtan ... zot pa ti bet."
"Bien bon pou zot!" Tayer la dir.
"Pese pey lor later, bien sir!"
Misie Soumann get lorizon,
"Sakenn bizen tir so leson."
Boulanze panse, "Get bien kot
Ou pe met ou lipie. San fot!"
Ton Pier panse, "Finn bien fane!
Rod lagratel? Boul devire!"
Giann Planter-May refiz fer ler:
"Mo prefer vey mo prop zafer."
He-wi, mo vilaz ti dan goun;
Sourir lor figir tou dimoun.
Zot tou al remersie Bondie
Ki finn expedie mesanste.
(OUT 2007)
MENI ZENERAL   MENI TRADIKSION   LAKAZ   LAO