PETAL EK PIKAN / LATIZANN POU LETAN LAPLI
©Dev Virahsawmy| SONET 05 |
| SONET 10 |
| SONET 15 |
| SONET 20 |
| SONET 25 |
| SONET 30 |
| SONET 37 |
| LATIZANN POU LETAN LAPLI |
| MESAZ DAN BOUTEY |
| FIT TO KREYON |
| ESPERANNTO SILVOUPLE |
| BEATRIS-SHAKTI |
| ZEZI FINN MOR DAN VID? |
Sonet
1
Lamour enn zoli mo, zoli-zoli mo;
Enn zoli paspartou
pou fer labous dou.
Romeo servi li me Tartif osi.
Lamour
enn parol dous ki plen nou labous;
Lakol ki kol bann bout relasion
brize.
Me parfwa labous plen kan leker li sek.
Lamour enn
koze prop ki ekler sime;
Trap lame dezespwar ver laport sere.
Me
tansion letalaz bous lizie bann maz.
Lamour enn mesaz kler kan
siklonn bate;
Li nouri gout par gout dile liniver.
Me tansion
so kontrer fer dile tourne.
Kan Zezi ti koz sa lesperans ti
ne;
Faraon ti tranble. Li pa'nkor grene.
Sonet 2
Anou
fer sanblan, nou fer vadire
Vremem nou kontan. Twa to fer
akter,
Mwa mo fer aktris.
E nou de ansam fer kouma dan
fim.
Trap lame sante, bouz leren danse;
Deryer pie-koko get
lalinn leve.
Eee! Enn mari rol!
Nou fer koumadir samem vre
lavi.
Personn pa konpran lavi li tro kourt,
Enn ta simagre
anpes zot konn zwir,
Fer zot nam mizer. Filozofi? Wek!
Par
kont twa ek mwa nou konn zis zordi,
Nou pa get divan. Nou bien
foupamal
Ki ariv dime. Zwir moman prezan!
Sonet 3
Get
jati, get disan, get nasion
Tousala fer mwa gagn maloker.
Me pa
vinn rakont mwa linite
Ekziste ant ansien testaman
Ek Nouvo
Testaman. Etahe!
Enn kwar dan vanzans, lot kwar dan
pardon;
Enn kwar dan lager, lot kwar dan lape;
Enn kwar dan
rankinn, lot dan konpasion.
Ansien ek Nouvo, lanwit ek
lizour,
Lamor ek lavi zot koekziste;
Marenwar premie ekler nam
segon
Me pa vinn fer kwar zot torsenn kole.
Axepte matlo
nou finn tourn anron!
Koson ek mouton pa pou vinn dalon.
Sonet
4
Sa de paran la bien bon dimoun sa!
Gramaten-tanto,
tanto-gramaten,
Bo-tan, move-tan zot okip serye
Lavenir zanfan.
Nanye pa sape.
Depi konsepsion zot koumans tir plan,
Prepar
piti la pou fer C.P.E.
Ki lekol? Ki profeser? Ki leson?
Depi
so nesans zot finn deside
Ki li bizen fer, kot li pou marse,
Ki
pou so metie, ki li pou marye.
Zot finn okip tou, nanye pa
sape;
Zot finn zis bliye piti la so gou.
De bon paran sa!
Donn zot enn meday!
Zot konn fer zanfan anter liberte.
Sonet
5
To'le kouma enn peroke
Li resit prop dan
lekzame
Langaz to aryer-granpapa;
To'le li koz
angle-franse,
Vinn enn zeni matematik,
Konn kompyouter, konn
plis ki tou.
Lemonn antie pe admire
Ki kantite to
devwe.
Nanye piti la pa manke:
Diksioner,
ansiklopedi,
Etsetera, etsetera.
To'nn zis bliye donn li
gate.
Li pa konn get zwazo sante,
Li pa konn zwe. Fou li
lape.
Sonet 6
Sa madam la! Donna Inez manti.
Mem
Byron pa ti pou kapav kre li.
San lir enn sel liv li konn tou par
ker;
Lor tou size, depi A ziska Zed,
Li ena so mo. Enn problem
leve?
Ki ou trakase? Li donn ou remed.
So lamour kouma
lonbraz bar ou soley;
So konsey kouma pikan dan fler raket;
So
sourir? Ayo kouma mo pou dir!
So sourir kouma egrer lestoma.
Tou
so lantouraz, kan li pe gete,
Anbras so lonbraz pou gagn enn
seke.
Kan li mor li pou vinn enn sen, zot dir;
Zot priye:
"Ah Bondie pa tro tarde".
Sonet 7
Mo
vwazen kontan Bondie.
Telman li fer lapriyer,
Partou so lekor
gagn kor;
Pou pini pese lekor
Li finn ranz enn long saple
Avek
lagren filao.
Mo vwazen kontan Bondie.
Li fer lapriyer
for-for
Pou pous movezer dan ler,
Pou fer lougarou boure,
Fer
zanfan satan tranble,
Fer nou rapel nou pese.
Mo vie
granmer bien malad
Enn lanwit finn ekout li.
Sonet
8
Dan mo vilaz, matlo, ena boukou douk;
Pannchayat, mo
bayo, finn vinn bien golmal.
Zot finn deside bizen ferm
simitier
Pou anpes dimoun mor. Ferm tou lopital!
Sel fason zot
kwar anpes nou tom malad.
Zot finn dimann Manou re-ekrir so
Liv;
Fors Sef-Pannchayat demisione, ale.
Zot finn desid pou
eliminn lagratel
E pou fer travay la zot donn plen pouvwar
Madam
De Lag Ratelle. Pa fasil dalon!
Tipograf finn pran plas
Profeser siyans;
Mesenndjer pe donn lord Minis Lazistis;
Aster
mo pe tann dir Oustad Chouchoundarr
Finn met sapo serif. Bez dan
douniya!
Sonet 9
Mo tonton toultan ti
kontan dir nou
Sel fason korek mizir lepeser
Sivilizasion se
get si vanzans
Dan enstitision, dan nou konportman,
Dan lespri
dimoun pe vinn plizanpli
Mens ousa kouma rapas parazit
Pe
grosi, pe grosi ar nou febles.
Ki pe arive kan zoro partou
Pe
regle so kont dapre so mannyer?
Ki pe arive kan Sef
Pannchayat
Bliye so devwar, pe koz zis so drwa?
Ki pe arive kan
Mahamaja
Toule gramaten fer egrer monte?
Ansien Testaman pe
repran pouvwar?
Sonet 10
Li abiye kouma
mannken,
Katalog manti;
Bataz, dir ou, akter Bombay,
Zes
touy konesans;
So perik nef dernie model,
Vadire vre-vre;
So
ratelie garni ar lor
Ranplas santi-bon;
E so sourir finn
desine
Ar enn bistouri.
Ar so bataz, ar so zestaz,
So
letalaz ek so laryaz
Gonaz partou pe fer letaz.
Dan so gonaz
peyna triyaz.
Sonet 11
Hamlet trap enn
tet-de-mor,
Tet-de-mor Yorik,
E li pans Kleopatra
Ek
Marie-Madeleine.
Fondeten ek makiyaz
Pa kapav kasiet
Lapousier
kot nou sorti,
Lapousier dime.
Hamlet mazinn 'Ton
Yorik,
Zordi lapousier.
Me li ti enn gran
komik!
Marie-Madeleine? Kleopatra?
Zame ti fer senn!
Eternel
pa bizen makiyaz.
Sonet 12
Bien sir ki nou koz
enternasional,
Noumem ki exper lor gramatikal,
Lor ortografik,
lor parol plastik.
Bien sir ki nou tou nou pa zis bileng,
Nou
mem trileng, kadrileng, miltileng -
Mo vwazen dir mwa li li enn
Teleng.
Bien sir nou lalang li peyna lezo!
Li bat kot li'le, li
rant kot li'le,
Li tir zi partou, dan tou kontinan.
Lir,
ekrir, konte? Sa enn bagatel!
Mem nou peroke zot pas CPE.
Bien
sir, mo dir twa, noumem plis meyer.
Napa ekout li, li pe koz
nenport.
Gout nou kitiri, gout kari-melanz.
Sonet
13
Dan mo vilaz, do bhai, nou tou bann terib.
Nou ekrir
depi lao ziska anba,
Gos-drwat, drwat-gos,
orizontal-vertikal;
Nou ekrir alfabetik, devanagri,
Arabik,
kaligrafi, ideogram,
Kakografi, kalaminndas, kaytalon.
Nou
finn envant ideogram
Pou fer eleksion tamam.
Taye, raze, perse,
met sek,
Dan Repiblik Alfabetik
Nou servi senbol politik
-
Ikonn tekno-meritokratik -
Pou progre demokrasi,
Anpes pie
banann eli.
Sonet 14
Si to pa kontan fer
sanblan toukorek;
Si to pa konpran fer sanblan tou bien kler;
Si
to pa kone fer sanblan to kone.
Laport paradi ouver
Pou seki
konn fer senn.
Si to pa kwar fer sanblan to kwar;
Si to pa sir
fer sanblan to sir;
Si to lespri pov fer sanblan li ris.
Laport
zwisans ouver
Pou exper sanblan.
Onet-malonet,
senser-kouyoner
Zis bann mo san okenn valer.
Zes touy konesans!
Triyangaz!
Fersanblan! Samem nou kiltir.
Sonet 15
Kenz
fwa mo dir twa ki mo kontan twa
E twa to dir mwa to pa kwar enn
merd.
Ki mo bizen fer?
Kraz enn montagn, tir dilo dan ros;
Rant
dan lagel loulou pou kont so ledan?
Koze! Ki bizen fer?
Devaliz
labank, donn twa kolie perl?
Fer sanpagn koule, fer kaviar
koze?
Sa ki to bizen?
Komie lor, komie diaman to bizen
Pou
mizir lamour dan leker imen?
Lamour lor balans?
Mo peyna
tousa,
Mo zis kontan twa.
Sonet 16
Kifer lor
larout lapousier
Enn zour nou regar ti krwaze?
Saler lete ti pe
donn bal;
Laba lor lorizon dan les
Niaz nwar ti pe koumans
menas
Pou deranz routinn kotidien;
Ti ena tourdisman dan
ler;
Latmosfer ti lour ar sispans.
Lor larout lapousier enn
zour
Regar soliter ti krwaze
E depi lerla nou
larout
Monte-desann, saye-drese
Me zame separe. Kifer?
Desten?
Lasans? Kot pou kone!
Sonet 17
Tou
dimoun zot sir lizour li lizour,
Lanwit li lanwit; lao li
lao,
Anba li anba; personn peyna dout
Lamor swiv nesans, nesans
swiv lamor
Eternelman.
Zot tou zot sir ti'ena koumansman,
Pou
ena lafen; dezord ti vinn lord,
Lord pou vinn dezord; personn
peyna dout
Sa Laverite la pou kontinie
Eternelman.
Si
lanwit-lizour, si lao-anba,
Si lord ek dezord,
koumansman-lafen,
Lafen-koumansman zis enn ilizion
Pou anpes
nou tou tom dan dezespwar?
Sonet 18
Anou
sipoze peyna kreater,
Peyna koumansman e apre lamor
Peyna
nanye. Les nou fer vadire
Ki lekzistans li zis enn aksidan,
Ki
lentelizans li zanfan lasans,
Ki konsians-konesans enn senp
koensidans,
Ki lafwa li zis zepis masala
Pou parfim e
dekor
Dimans ek konze piblik,
Les nou sipoze noumem ki pli
gran.
Lerla to gete
Nou grander vinn nou defet;
Nou
memwar vinn nou kosmar.
Lerla "KIFER" pou manz nou
kran.
Sonet 19
Zame li ena tor. Bondie so
temwen.
Li onet; li senser; li kone ki bon
Pou tou bann dimoun
- ki li zenn, ki li vie,
Ki li ris, ki li pov - dan tou
sirkonstans.
Si kiksoz mars traver, lezot ki antor;
Si kikenn
pa dakor se ki li tro bet
Pou konpran porte pragmatik-istorik
Enn
desizion dikte par konsians sakre.
Bondie pardonn mwa! Me mo
zis pa kapav
Fer konfians tousa bann bon dimoun ki sir
To koz
dan zot zorey. Mo lafwa tro feb,
Mo latet tro dir pou mo kapav
konpran
Ki to finn kre dimoun dapre to zimaz,
Enfayib kouma
twa. Pardonn mo pese!
Sonet 20
Enn chip
rasi, pi loder dilwil rans;
Enn briyani ki kouma kataplas;
Gato
feyte ki finn vinn madriye:
Sa zis detrwa trezor dan kofor
grosierte.
Enn labous diroute ki pa konn brosadan;
Enn figir
makiye ki pa konn dir bonzour;
Enn kourpa san lakok ki rod bout
dan potsam:
Ala detrwa trezor dan kofor grosierte.
Paran ki
fors tifi marye ar lamone;
Dokter ki finn marye ar lakes
farmasien;
Dirizan politik ki rod gagn tou moufta:
Ankor detrwa
trezor dan kofor grosierte.
Me mwa mo konn enn lom - mo pa pe
envante -
Grosierte, mo dir twa, kan get li gagn onte.
Sonet
21
Los lagli dan zarden lavi,
Kreatir san lezo,
lakok
Glis kouma lakagn ver zenn pous
Devor nesans nouvo
semans.
Los lagli dan so prop labav
Ris so kadav ver so
lakav,
Kit tras so pianter par deryer.
Dan mo vilaz ena enn
los
Ki rod fer kwar li enn kolos.
Lagli, lakagn kot li
pase
Bril tou bann fouzer delika
Pou nouri lever laliann
leng.
Los kiltirel pe fer piti
Ar lapeti. Pa manti!
Sonet
22
Mo ena enn zenn kamarad,
- Plis ki sa - Li enn
lot momem
Kan laz pa ti ankor kraz mwa.
Mo kamarad enpe
fou-fou
Me li pa mesanste ditou.
Li zis pa konn zwe okenn
rol.
Kan bizen lir liv, li sant rokennrol,
Kan bizen sante li
li detone
Me li res lwayal ar so bieneme.
Li li kwar lavi li
enn gran poem
Kot seki zoli bizen gagn tou pri.
So freser
ankor fre dan mo memwar.
Mo priye Lavi pa kabos so rev,
Ed li
res lwayal ar so bieneme.
Sonet 23
Toule-gramaten,
mo vwazen,
Ler bizen balye so lakour,
Ala li grogne, li
plengne.
Li zour pie zavoka, pie mang,
Mason, bibas, koronsol,
zak,
Friyapen, zamalak, papay.
Zot zet zot feyaz, zot fri
mir;
Fer dezord, fer moustik vini.
Dan lonbraz lete, li
boude
Ler li aroze, met fimie;
Li grogne ler li kas bann
fri
Pou partaz ar so bann vwazen.
Me kan siklonn ti zet enn
pie,
Kas bann brans, so larm ti koule.
Sonet 24
Misie
ek Madam Monvwazen
- Bon dimoun mo dir ou -
Finn desid pou
aste
Enn siend'ras.
Zot finn bien rode,
Zot finn fer zot
bes,
- Samem so yes -
E finalman zot finn gagn
Zot toutou
ideal, kotone, gayar,
Antrene pou vey lakour, lakaz
Ek boner so
propriyeter.
Me toutou la bien malere.
Misie ek Madam
Monvwazen
Finn deside pou zape zotmem.
Sonet 25
Papa
Chouchoundarr ek piti Chouchoundarr
Finn desid pou met paryaz
pou dekouver
Kisannla ant zot de Maha-Chouchoundarr.
Toulezour
matinal zot fer zot devwar:
Joging espesial pou miskle
grosierte,
Aerobik Jane Fangas pou touy Sharram.
Touleswar
marenwar zot alim zot far
Pou konpar epeser zot vilgarite
E mo
dir ou papa, zot mari vantar.
Papa Chouchoundarr ek piti
Chouchoundarr
Sir-sir kouma lasir - napa badine -
Ki zotmem
model nouvo moralite.
Partou kot zot pase parfen souteren
Rant
partou, dan tou trou. Petal roz grene.
Sonet 26
Dan
zarden mo memwar ena
Fler sovaz, zoli gref, lokal,
Dideor. Zoli
roz pome
Ar long-long grif kouma razwar.
Ortansia, begonia,
ibiskis,
Belzaminn, fler raket, lastron.
Dan zarden
mo memwar ena
Seni ki manz bourzon, vinn papiyon;
Laliann modi
ki dekor baraz banbou
Ar ti-korne gramofonn mov;
Nwizans ki
trangle e nouri lavi;
Fler asasen; asasen fler.
Koste ar
danbwa ek ar simitier!
Dan simitier 'si ena zoli fler.
Sonet
27
Li fou sa!
Kan lezot dan goun,li fer so mofinn;
Kan
nou pe fons drwat, li li zig-zage;
Kan dimoun serye, li li fer
mike.
So papa dir li, dir li, redir li
Piti, mo piti pa bliye
to ran;
So mama toulezour fer lapriyer,
Dir Bondie fer li mars
lor sime drwat,
Fer li vinn parey kouma tou lezot
Ki swiv san
fer zes sime nou kone.
Depi toultan enn vis las dan latet,
Li
drol, li bizar. Li trouv poezi
Dan lari; lamizik dan
boulversman.
Pa pran kont! Latet pa bon! Li fou sa!
Sonet
28
Kot dimoun mor finn vinn bien for
Bien difisil pou
dibout drwat,
Get fran divan, tras lavenir,
Amenn sanzman, kre
nouvote,
Fer nouvo dime respire.
Kot dimoun mor finn vinn bien
for
Lenz lanterman abiy zanfan,
Lespri boufi modi
sourir,
Soupir andey devor lamour
Kot dimoun mor finn vinn bien
for.
Les dimoun mor anter lamor
Pou les vivan grandi
lavi.
Nou pa bliye nou dimoun mor
Me pa les zot vinn diriz
nou.
Sonet 29
Sak zour ki leve se enn nouvo
lot;
Sak sante ble ki travers lesiel kler
Se nouvo sante dan
nouvo lesiel.
Sak bourzon ver-tann ki eklat obstak
Sorti dan
vie vant se enn lot lavi
Ki pou pet an-fler e pou kras
kouler.
Sak baba ki ne se enn lot mirak,
Nouvo volonte,
posibilite
Pou fer lekzistans mont enpe pli ot.
Sak
zennom-zennfi ki dekouver lot
Se enn lot program relasion
imen,
Enn nouvo rezo pou transmet lamour.
Nanye pa nouvo?
Ouver lizie gran
E to pou trouv kler mervey liniver.
Sonet
30
Fasil mo frer, bien-bien fasil
Avoy kout ros
lor ou prosen,
Fer li repros, nek kritik li
Pou enn ti-wi, pou
enn ti-non.
Li bien fasil, li tro fasil
Nek kas dan ta pou fann
labou,
Deryer ledo rakont zistwar.
Palab gagn lagam, gagn
nisa.
Tro-tro fasil trouv vis lezot
Kan gro boulon bous ou
lizie;
Li fasil kwar ou inosan,
Ki se lotla ki enn saytann.
Al
get ou fas dan enn laglas,
Gete si ou gagn drwa koze.
Sonet
31
Bann flater, paser-siro
Konn dir twa to admirab,
To
bien zoli, entelizan,
To debrouyar, to konn tir plan,
To
bileng, trileng, miltileng,
To lir-ekrir orizontal,
Gos-drwat,
vertikal, diagonal.
San aprann to konn tou, libreri-sir-pat!
To
pis demokrasi, to kras tolerans,
Tomem model anz-paradi.
Pa
ekout mwa si mo dir twa
Ki to mastik finn pel-pele,
Ki to verni
finn krak-krake
E dan fisir ena moutouk.
Sonet
32
Mwa mo ti ena enn serendikap
Ki ti pe sante
gramaten-tanto
Lor enn pie goyav pre kot mo lafnet.
Li ti nouri
mwa ar so lamizik,
Mo ti nouri li ar lagren ti-mil
E toulde
ansam nou ti bien kot nou.
Li lor pie koko, mwa dan mo ti
kwen
Sakenn so kote me toultan ansam
Nou ti pe konstrir enn nik
pou lavi.
Enn zour to'nn vini, to'nn may mo seren,
To finn
al ferm li dan enn gran volier
Kouler ble-blan-rouz. Li'nn aret
sante.
Mo bien kontan twa me larg mo seren,
Les li gazouye
lor brans kokotie.
Sonet 33
Kifer nou bizen
toultan premie?
Premie dan ranze, dan deranze;
Dan ranz bag,
dan kas bag;
Dan bon koze, dan koze rann;
Bril tou seki nou'nn
adore
E ador seki nou'nn brile.
To rapel vals mazik enn
lare
Dan gran dilo lot kote brizan?
Enn tipti tifi per dilo
Dan
bor lamer, to ti gid so pa?
Ki nou pe rode, mo matlo?
Soley
tanto finn fini leve.
Nou parey twa ek mwa;
Pas nou lavi
kase-ranze.
Sonet 34
Kouma sourir dan lesiel
ble
Zis avan move-tan rakle;
Parey kouma skilptir blan
Lor
flan montagn tied zis avan
Lamor blan grenn an-avalans,
Zes
touy konesans mo mam, zes touy konesans.
Kouma kares avan
kalot;
Kouma promes avan kout bot;
Kouma baton apre karot
Zes
touy konesans mo mam, zes touy konesans.
Kan fos-dan kasiet
egrer lestoma;
Kan briyan kasiet pouritir dan nwar
Pa bliye
parol Ton Toulsi ti dir:
"Zame dizef poul ti donn
ti-kanar".
Sonet 35
Pa kwar li
vilen.
Metres so mari bizen axepte
Kan li rant lor baz tou
lizie vire.
Pa kwar li jangli.
Mem so de tifi bizen rekonet
Ki
dan libere zot mama enn fwet.
Pa kwar li kokom.
Mem lakademi
finn donn so rouling:
Kan li pa prezan napeyna korom.
Pa kwar
pe fer fos.
So nom
ki parswerd pou ouver laport,
Rant dan enternet. Li peyna
defo.
Me so sel problem, li telman parfe
Ler li fer erer
lezot pran perdi.
Sonet 36
Enn fey sap lor pie
tonbe?
Li ti kone, li ti kone.
Li ti sir sa pou'arive.
Li
sir li kone, li kone li sir.
Enn patang kas lalinn ale?
Pa
trakase! Li kone kifer.
Bout par bout li pou dekrir
Plan
diabolik Prens Lisifer.
Li sir li kone, li kone li sir.
Kifer?
Kotsa? Kouma?
Yer, zordi, dime?
Ekout li koze, ou pou konpran
tou.
Li konn tou, li konpran tou
Apart kifer nou pa'le
li.
Sonet 37
Ler mo vwazen lwenten,
veritab katastrof,
Malediksion nasional, sef-enfantisid
Ti
demenaze, ala nou ti kontan la!
Sote-pile, nou sonn petar, debous
boutey;
Tou dimoun ti dakor: plis pir ki sa "tu meurs".
Koze
ki long matlo. Kisannla debarke?
Lonorab Koze-Danvid. La kot li
pase
Mem siendan zet lekor. Bann zanfan refiz ne.
Bann slogan,
zoli fraz dan vid fer oriflam,
Gidi-gidi emoroid, defons
Clarisse.
Bann paser-siro, lalang pli long ki kravat
Donn
zwisans, gagn nisa lor ledo ti-baba.
Fini! Fini! Komedi finn vinn
trazedi!
E tansion beta! Malediksion retourne?
LENFINI
Dan
lwenten espase
Ziska rivaz zordi,
Pli lwen ki enfini,
Pli
lwen ki pa kone,
Pli divan ki dime
Viv Lespri mo
lespri,
Lasours tou lenerzi,
Lamour ek Liberte.
Me
Lenfini ek so kontrer
Depi toultan ziska zame
Viv ankonfli ki
pa konn non
Parski Lamour ek Liberte
Bizen fimie so prop
kontrer
Pou li fleri e santi bon.
TI-PRENSES
Ti-Prenses
dir mwa
Lor enn reyon lalimier
To bien bet Tata
Si to kwar
ki liniver
Peyna plis extra
Ki ti-boul ble, rouz, zonn,
ver
Tras parsi-parla.
Si to kwar ki Liniver
Konn zis zanfan
Ev,
Spesimenn Ars-de-Noe,
Zetwal Milkiwe,
Galaxi enn
liniver
Al dimann Ti-Annyo blan
Ki'nn travers bann
firmaman.
To bien bet Tata
Si to kwar ki liniver
Peyna
finision.
Ena lezot liniver
Lot kote nou liniver,
Liniver pe
ne,
Liniver pe mor.
Dir tou to bann kamarad
Aret fer
oustad,
Deklar kalipa,
Mars lor platband zenn semans
Ar bogi
larme.
Dir zot get Ti-Annyo Blan,
Lavwa
permanan.
LANVER-LANDRWAT
Kan sertitid
vinn labitid
Tansion matlo nou tourn dan vid,
Les seki fos touy
seki vre,
Laparans manz realite
Kan sertitid vinn labitid.
Kan
nou nek get enn sel kote,
Fer vadire ki lot kote
Pa
ekziste, lanver-landrwat
Profite sakenn so kote
Pou touf lespri
dan labitid.
Tou pe sanze san arete.
Soley yer, zordi,
dime
Pa mem parey; lanver-landrwat
Sanz-sanz pozision lor
spiral.
GLOBAZ SAN BAZ
Ena ki kapav
servi satelit
Pou koz dan zorey enn metres lwenten;
Rakont so
partner dernie tranzaksion,
Dernie dekouvert; etablir kontak,
Pran
konesans, pas komann, fer transfer,
Touke, ouver, rantre, seye,
pran, zwir
Dan vilaz global. Pa tou ki kapav.
Seki pa kapav? Li
tas dan so baz,
Li fouy enn ti-trou, fons so ti-latet
Dan enn
rev velour. Ah nisa apar!
Tou seki pa sa pa gagn drwa res la.
Bann
seki kapav? Lipie dan lezer,
Lespri dan leter, zwir globaz san
baz.
Tou seki pa sa pa gagn drwa res la.
MESAZ
DAN BOUTEY
Sennyer, ou ki diriz
Liniver
Miltidimansionel
Ekout petision enn ti abitan
Dan
vilaz global lor enn ti-bout ros
Perdi dan lespas.
Nou vilaz pa
konn febles
E nou tou nou pans par ker,
Reflesi anker lor enn
lalign drwat,
Get lanver san so landrwat,
Satisfe kil divan
brit.
S'il vous plait, if you please
Tir nou foto, fer poster
zean,
Kol partou dan liniver.
Ekrir par anba: " Fale pa
fer sa."
Mo bann vwazen bann bon dimounn.
Telman zot
kone, peyna pou aprann;
Telman zot onet, bann ziz ansomaz;
Telman
zot mars drwat, enkapab toler
Pli tipti erer. Lot zour enn parmi
-
Peyna so segon - Rambo mo tann dir,
Dan nwar pran leson ar so
ti-garson -
Ti deklar lager ar tou bann zwazo
Ki mank direspe
anvol anzigzag;
Ar tou bann toutou ki oze zape
Apre ler kouvfe.
Pa fasil ar li!
Sennyer! Rann enn gran servis,
Kol so foto
dan liniver,
Ekrir par anba: " Fale pa fer
sa."
LAMOUR?
Enn mo? Enn santiman?
Enn mit?
Enn lamod? Ki ete lamour?
Sis let, de silab? Samem
tou?
Ousa plis? Plis ki labitid
Viv ansam? De nam ki
rezwenn
Dan nouvo lavi? Ousa plis?
Plis ki koudfoud
Platonik,
Plis ki romans Hollywood?
Ousa enn entwision,
Enn
santiman pli profon
Ki rezonnman Aristot,
Ki lozik
Kartezien?
Eski li pa enn krwayans for
Ki Lamour kapav touy
lamor?
Lamour se enn reyon lalinn som-som
Enn sware liver
ler zetwal pe fonn;
Enn dernie bouton fler roz lor enn plant
Ki'nn
fini atake par lipou blan;
Sante enn ti-pikpik frazil-frazil
Kan
loraz ek zekler pe desir so nik;
Enn not dou saxofonn avan
silans
Final plonz lekzistans dan ignorans;
Se sourir tris Gran
Ser Silansie,
Se Gandhi ki donn lavi Zezi,
Se silans kan leker
pe vibre,
Se sourir lor figir ti baba.
Lamour, vre lamour, se
triyonf lavi
Lor lamor; prezans dou mo bieneme.
LOT
KOTE 2000
Bato 2000 borde for-for,
Filwar petar pous
movezer
Pou li zet lank dan nou larad.
Ni esklav, ni kouli,
Ni
Zeremi
Pa pou debarke.
Peyna pou plore,
Lepase finn
efase.
Bato 2000 pe amenn nouvo lazeng.
Globalizasion: met
for gagn for;
Seki feb dan vavang.
Teknolozi: pawer, pawer,
pawer;
Si pa kapav, kite boure.
- dime mo dalon finn fini
vinn yer.
FIT TO KREYON.
Fit to kreyon,
aprann to tab,
Pa les masinn siz dan to plas.
Servi masinn pou
dekouver
Limansite nou liniver;
Fer to serfing, pa per piti,
Me
pa bliye ki to ete.
Naz dan lespas sibernetik,
Servi rezo,
explor bann sayt,
Ramas otan lenformasion,
Fale pa rans bwar
konesans.
Me atansion! Pa perdi gou
Ekout zwazo sant so
sante.
Fit to kreyon, aprann to tab,
Pa les masinn siz dan
to plas.
SITE OUVRIYER
Site ouvriyer
kouma palto nen
Lor zepol zean pe krake partou.
Laba dan
sant-vil nouvo magazen
Tal so vantardiz; dan biro
biznes
Modernizasion, globalizasion
Nepli konn frontier. Peyna
zes do ta!
Site ouvriyer kouma'nn asmatik
Ki pa finn gagn
swen pe koumans mank ler.
Laba dan sant-vil bann senier pe
koz
Trwaziem milener, lespas dizital,
Rezo miltimedia,
lespri-siber.
Peyna pou per beta. Dime peper.
Site ouvriyer
sou anestezi
Ankor pe dormi. E! Tansion li lev brit.
BANN
OUSTAD.
Bann oustad pe gargariz lamidal
Ar latizann
paspartou;
Bondie mem bizen desann lor later
Pou aprann teknik
mirak;
Filwar koze dan tou lang may-maye
Apandan lor
lagrandrout;
Pe aranz arkdetriyonf milener
Pou selebre
dizital.
Trafik jam? Enn ti problem!
Polision? Nek tronp trwa
kou!
Diabet ek malad kardiak?
Aret pedale babou,
Mont dadak
lor mobilet!
Toukorek! Zis soley pa pe leve.
LABITID
A
labitid! Ala to for bayo!
Mo partner zis bouz enn pion,
Get mwa
ganase! Lespri angourdi,
Lelan konzele, mo paralize.
Labitid,
ala to kas mo konte!
Labitid, ala to fer mwa vinn feb!
Mo
partner zis efas lalinn
Ti-kare dan kazot routinn!
Mo debalanse
- sime drwat krwaze -
Sove al kasiet dan douser mazeste yer.
Kot
mo bouze mo manz feyaz.
Kan mo pou rant dam?
Labitid, donn mwa
enn seke,
Les mo gagn mo bout!
LOTRI
Kan
nou dan pens,
Kan dime finn tas
Deryer midi yer,
Kan lespas
pe kontrakte,
Trou nwar pe dilate
Nou gref nou rev filant
Lor
siko
Enn vie komet anpann.
Nou aste lotri. Nou pik poul.
Nou
Parye lor seval favori ar lamone prete.
Fer lapriyer. Fer
promes kot kalimay dan nwar. Fer koumadir,
Fer vadire -
Divan
ki leve pou balye lagign.
- siklonn pa ekziste.
ESPERANNTO
SILVOUPLE
Enn ti-baba mwens ki kat-ran
Pe aprann eple
so non
An Esperannto.
Papa, mama mari kontan.
Me so
vwazen Gropoumon
Desid pou fors so zanfan
Aprann Volapouk
anplis.
Papa, mama mari kontan.
Misie Minis ek
Prezidan
Organiz konkour Sirdwe-Poliglot-Delane.
Bann baba
gazouy-gazouy enternasional-iniversel,
Papa, mama mari
kontan.
Lalang fer rozet ar let alfabet
Pandan ki paran pe
organiz fet.
KAN BIZEN ALE
Kan ler finn
arive, kan finn ler pou ale
Fale pa plore ousa ris leker.
Sakenn
so ler, sakenn so zour
E kan zour-ler finn arive
Poz to lakrwa
anba enn pie,
Lav lame-lipie, dir mersi Lavi
Ki finn les twa
gout lavi.
Tou seki koumanse enn zour bizen fini;
Mem soley
galaxi kont segonn ki pase,
Gagn vizion lavenir dan profon enn
trou nwar.
Pa atann to ler anpandan dan vid!
Mank lamizik?
Amenn to not.
Mank armoni? Met to lakor.
Amenn sourir lor figir
bann zanfan.
SI BONDIE TI ENN FAM?
Ki pe
pase dan liniver?
Kikenn kapav dir?
Eski partou mem zafer
Kouma
lor Later?
Eski lager san pider
Polie latmosfer?
Eski
gourmandiz feros
Ranpli detrwa pos?
Eski pouvwar labraget
Fer
dimounn-bebet?
E si Bondie ti enn fam!
Kikfwa Bondie li
enn fam
Ki'nn fer Later lekontrer
Pou lezot aprann.
MO
TI GAGN PER
Enn swar ler soley kouse
Mo ti gagn bien
per.
Si mo soley kous enn kout sek
Ki pou arive?
Ki pou ariv
mo bieneme,
Ki pou ariv mo bann zanfan,
Mo Ti-Bout, bann poem
pa'nkor ekrir,
bann sante pa konn sante,
ki pou ariv mwa?
-
mo transpir gro telman mo per.
Aster Sennyer mo nepli per;
Li
bet gagn per kan Neseser
Apel mwa dan lot liniver
Mem si nanye
gout tou kouler.
BEATRIS-SHAKTI
Mem si
koumadir mwa mo ti'enn ate
- Mo'nn deza konn sa -
Ler mo
ti zwenn twa Beatris-Shakti
- Lespri transpire -
Dekouver
to nam, fer lamour ar twa
- Angst chombo mo trip -
Retrouv
kreasion dan sak gout frison,
Pran sime frengan ver lasours sakre.
Mem si koumadir mo ti enn ate
Akoz nou lamour
Beatris-Shakti
Mo ti pou envant Bondie Kreater,
Ranz enn
katedral dan limaziner,
Eple imortel pou ki twa ek mwa
Zame
separe, Beatris-Shakti.
ZEZI FINN MOR DAN VID
Homo
Sapiens desir trip Neanderthal,
Enstal so pouvwar.
E ziska
zordi lager dominer
Desir trip lape.
Eski Zezi finn mor dan
vid?
Homo Sapiens konstrir enn gran moniman beton
Pou
selebre so laviktwar
Lor reynnfores, manto ozonn, lasours
lavi,
Lamour.
Eski Zezi finn mor dan vid?
Bann Hitler
dan lamar nou listwar
Kouma moutouk lor kadav
Pe peple.
Eski
Zezi finn mor dan vid?
KARYA PREZIZE
Mwa
mo ena dis zanfan.
Set ladan gounga, pagla,
Langra, bayra,
bachara
- Parey kouma zot papa -
Ki mari dan vey
tonbaz,
Ki konn swiv mouvman divan,
Mouvman kouran pou gagn zot
bout.
Leres trwa entelizan,
Frengan, gayar, debrouyar;
Zot
finn al gran-gran lekol,
Zot finn lir dan gran-gran liv
Me
karya finn ranz enn nik
Prezize dan fon zot nam.
Dan pil
anplas zot gagn lagam.
ZANFAN
Met ankor
zanfan dan lemonn?
Ayo non! Kamion-de-lespas
Tro sarze, tenk
lesans finn vid,
Radiater kime ar saler.
Met ankor zanfan
dan lemonn?
To pa fou! Tenk pe kraz partou,
Bann dirizan finn
vinn golmal,
Bann zenn zanfan finn perdi souf,
Asmatik vann dan
bazar,
Sourir zanfan zis lor poster.
Met ankor zanfan dan
lemonn?
Peyna sime! Bizen monwar!
Sinon limanite pou
bliye
Sourir gazouye linosans ere.
LINIVER TOURN
ANRON
Li normal nou tourn anron!
Dan kosmos tou tourn
anron:
Satelit otour planet,
Planet otour zetwal,
Zetwal
otour sant galaxi,
Galaxi otour sant liniver,
Liniver otour
sant sipakizafer,
Sipakizafer otour sant sipakizafer.
Li normal
Baba ki nou tourn anron.
Akoz samem virkitourn tournkivir
Nou
im nasional-ansestral-iniversel,
Boneblan-blanbone senbol nou
pwisans eternel,
Plislisanze plisliparey soubasman nou
devlopman.
Pasians Baba! To pou konpran kan to vinn gran ...
Malerezman.