antet

PETAL EK PIKAN / LATIZANN POU LETAN LAPLI

©Dev Virahsawmy
All rights reserved

SONET 05
SONET 10
SONET 15
SONET 20
SONET 25
SONET 30
SONET 37
LATIZANN POU LETAN LAPLI
MESAZ DAN BOUTEY
FIT TO KREYON
ESPERANNTO SILVOUPLE
BEATRIS-SHAKTI
ZEZI FINN MOR DAN VID?


Sonet 1

Lamour enn zoli mo, zoli-zoli mo;
Enn zoli paspartou pou fer labous dou.
Romeo servi li me Tartif osi. 

Lamour enn parol dous ki plen nou labous;
Lakol ki kol bann bout relasion brize.
Me parfwa labous plen kan leker li sek.

Lamour enn koze prop ki ekler sime;
Trap lame dezespwar ver laport sere.
Me tansion letalaz bous lizie bann maz.

Lamour enn mesaz kler kan siklonn bate;
Li nouri gout par gout dile liniver.
Me tansion so kontrer fer dile tourne.

Kan Zezi ti koz sa lesperans ti ne;
Faraon ti tranble. Li pa'nkor grene.

Sonet 2

Anou fer sanblan, nou fer vadire
Vremem nou kontan. Twa to fer akter,
Mwa mo fer aktris.
E nou de ansam fer kouma dan fim.

Trap lame sante, bouz leren danse;
Deryer pie-koko get lalinn leve.
Eee! Enn mari rol!
Nou fer koumadir samem vre lavi.

Personn pa konpran lavi li tro kourt,
Enn ta simagre anpes zot konn zwir,
Fer zot nam mizer. Filozofi? Wek!

Par kont twa ek mwa nou konn zis zordi,
Nou pa get divan. Nou bien foupamal
Ki ariv dime. Zwir moman prezan!

Sonet 3

Get jati, get disan, get nasion
Tousala fer mwa gagn maloker.
Me pa vinn rakont mwa linite
Ekziste ant ansien testaman
Ek Nouvo Testaman. Etahe!

Enn kwar dan vanzans, lot kwar dan pardon;
Enn kwar dan lager, lot kwar dan lape;
Enn kwar dan rankinn, lot dan konpasion.
Ansien ek Nouvo, lanwit ek lizour,
Lamor ek lavi zot koekziste;
Marenwar premie ekler nam segon
Me pa vinn fer kwar zot torsenn kole.

Axepte matlo nou finn tourn anron!
Koson ek mouton pa pou vinn dalon.

Sonet 4

Sa de paran la bien bon dimoun sa!
Gramaten-tanto, tanto-gramaten,
Bo-tan, move-tan zot okip serye
Lavenir zanfan. Nanye pa sape.

Depi konsepsion zot koumans tir plan,
Prepar piti la pou fer C.P.E.
Ki lekol? Ki profeser? Ki leson?

Depi so nesans zot finn deside
Ki li bizen fer, kot li pou marse,
Ki pou so metie, ki li pou marye.
Zot finn okip tou, nanye pa sape;
Zot finn zis bliye piti la so gou.

De bon paran sa! Donn zot enn meday!
Zot konn fer zanfan anter liberte.

Sonet 5 

To'le kouma enn peroke
Li resit prop dan lekzame
Langaz to aryer-granpapa;
To'le li koz angle-franse,
Vinn enn zeni matematik,
Konn kompyouter, konn plis ki tou.

Lemonn antie pe admire
Ki kantite to devwe.
Nanye piti la pa manke:
Diksioner, ansiklopedi,
Etsetera, etsetera.
To'nn zis bliye donn li gate.

Li pa konn get zwazo sante,
Li pa konn zwe. Fou li lape.

Sonet 6

Sa madam la! Donna Inez manti.
Mem Byron pa ti pou kapav kre li.
San lir enn sel liv li konn tou par ker;
Lor tou size, depi A ziska Zed,
Li ena so mo. Enn problem leve?
Ki ou trakase? Li donn ou remed.

So lamour kouma lonbraz bar ou soley;
So konsey kouma pikan dan fler raket;
So sourir? Ayo kouma mo pou dir!
So sourir kouma egrer lestoma.
Tou so lantouraz, kan li pe gete,
Anbras so lonbraz pou gagn enn seke.

Kan li mor li pou vinn enn sen, zot dir;
Zot priye: "Ah Bondie pa tro tarde".

Sonet 7

Mo vwazen kontan Bondie.
Telman li fer lapriyer,
Partou so lekor gagn kor;
Pou pini pese lekor
Li finn ranz enn long saple
Avek lagren filao.

Mo vwazen kontan Bondie.
Li fer lapriyer for-for
Pou pous movezer dan ler,
Pou fer lougarou boure,
Fer zanfan satan tranble,
Fer nou rapel nou pese.

Mo vie granmer bien malad
Enn lanwit finn ekout li.

Sonet 8

Dan mo vilaz, matlo, ena boukou douk;
Pannchayat, mo bayo, finn vinn bien golmal.
Zot finn deside bizen ferm simitier
Pou anpes dimoun mor. Ferm tou lopital!
Sel fason zot kwar anpes nou tom malad.

Zot finn dimann Manou re-ekrir so Liv;
Fors Sef-Pannchayat demisione, ale.
Zot finn desid pou eliminn lagratel
E pou fer travay la zot donn plen pouvwar
Madam De Lag Ratelle. Pa fasil dalon!

Tipograf finn pran plas Profeser siyans;
Mesenndjer pe donn lord Minis Lazistis;
Aster mo pe tann dir Oustad Chouchoundarr
Finn met sapo serif. Bez dan douniya!

Sonet 9 

Mo tonton toultan ti kontan dir nou
Sel fason korek mizir lepeser
Sivilizasion se get si vanzans
Dan enstitision, dan nou konportman,
Dan lespri dimoun pe vinn plizanpli
Mens ousa kouma rapas parazit
Pe grosi, pe grosi ar nou febles.

Ki pe arive kan zoro partou
Pe regle so kont dapre so mannyer?
Ki pe arive kan Sef Pannchayat
Bliye so devwar, pe koz zis so drwa?
Ki pe arive kan Mahamaja
Toule gramaten fer egrer monte?
Ansien Testaman pe repran pouvwar?

Sonet 10

Li abiye kouma mannken,
Katalog manti;
Bataz, dir ou, akter Bombay,
Zes touy konesans;
So perik nef dernie model,
Vadire vre-vre;
So ratelie garni ar lor
Ranplas santi-bon;
E so sourir finn desine
Ar enn bistouri.

Ar so bataz, ar so zestaz,
So letalaz ek so laryaz
Gonaz partou pe fer letaz.
Dan so gonaz peyna triyaz.

Sonet 11

Hamlet trap enn tet-de-mor,
Tet-de-mor Yorik,
E li pans Kleopatra
Ek Marie-Madeleine.
Fondeten ek makiyaz
Pa kapav kasiet
Lapousier kot nou sorti,
Lapousier dime.

Hamlet mazinn 'Ton Yorik,
Zordi lapousier.
Me li ti enn gran komik!
Marie-Madeleine? Kleopatra?
Zame ti fer senn!
Eternel pa bizen makiyaz.

Sonet 12

Bien sir ki nou koz enternasional,
Noumem ki exper lor gramatikal,
Lor ortografik, lor parol plastik.
Bien sir ki nou tou nou pa zis bileng,
Nou mem trileng, kadrileng, miltileng -
Mo vwazen dir mwa li li enn Teleng.
Bien sir nou lalang li peyna lezo!
Li bat kot li'le, li rant kot li'le,
Li tir zi partou, dan tou kontinan.

Lir, ekrir, konte? Sa enn bagatel!
Mem nou peroke zot pas CPE.
Bien sir, mo dir twa, noumem plis meyer.
Napa ekout li, li pe koz nenport.
Gout nou kitiri, gout kari-melanz.

Sonet 13

Dan mo vilaz, do bhai, nou tou bann terib.
Nou ekrir depi lao ziska anba,
Gos-drwat, drwat-gos, orizontal-vertikal;
Nou ekrir alfabetik, devanagri,
Arabik, kaligrafi, ideogram,
Kakografi, kalaminndas, kaytalon.

Nou finn envant ideogram
Pou fer eleksion tamam.
Taye, raze, perse, met sek,
Dan Repiblik Alfabetik
Nou servi senbol politik 
- Ikonn tekno-meritokratik -
Pou progre demokrasi,
Anpes pie banann eli.


Sonet 14

Si to pa kontan fer sanblan toukorek;
Si to pa konpran fer sanblan tou bien kler;
Si to pa kone fer sanblan to kone.
Laport paradi ouver
Pou seki konn fer senn.
Si to pa kwar fer sanblan to kwar;
Si to pa sir fer sanblan to sir;
Si to lespri pov fer sanblan li ris.
Laport zwisans ouver
Pou exper sanblan. 

Onet-malonet, senser-kouyoner
Zis bann mo san okenn valer.
Zes touy konesans! Triyangaz!
Fersanblan! Samem nou kiltir.

Sonet 15

Kenz fwa mo dir twa ki mo kontan twa
E twa to dir mwa to pa kwar enn merd.
Ki mo bizen fer?
Kraz enn montagn, tir dilo dan ros;
Rant dan lagel loulou pou kont so ledan?
Koze! Ki bizen fer?
Devaliz labank, donn twa kolie perl?
Fer sanpagn koule, fer kaviar koze?
Sa ki to bizen?
Komie lor, komie diaman to bizen
Pou mizir lamour dan leker imen?
Lamour lor balans?

Mo peyna tousa,
Mo zis kontan twa.

Sonet 16

Kifer lor larout lapousier
Enn zour nou regar ti krwaze?
Saler lete ti pe donn bal;
Laba lor lorizon dan les
Niaz nwar ti pe koumans menas
Pou deranz routinn kotidien;
Ti ena tourdisman dan ler;
Latmosfer ti lour ar sispans.

Lor larout lapousier enn zour
Regar soliter ti krwaze
E depi lerla nou larout
Monte-desann, saye-drese
Me zame separe. Kifer?
Desten? Lasans? Kot pou kone!


Sonet 17

Tou dimoun zot sir lizour li lizour,
Lanwit li lanwit; lao li lao,
Anba li anba; personn peyna dout
Lamor swiv nesans, nesans swiv lamor
Eternelman.
Zot tou zot sir ti'ena koumansman,
Pou ena lafen; dezord ti vinn lord,
Lord pou vinn dezord; personn peyna dout
Sa Laverite la pou kontinie
Eternelman.

Si lanwit-lizour, si lao-anba,
Si lord ek dezord, koumansman-lafen,
Lafen-koumansman zis enn ilizion
Pou anpes nou tou tom dan dezespwar?


Sonet 18

Anou sipoze peyna kreater,
Peyna koumansman e apre lamor
Peyna nanye. Les nou fer vadire
Ki lekzistans li zis enn aksidan,
Ki lentelizans li zanfan lasans,
Ki konsians-konesans enn senp koensidans,
Ki lafwa li zis zepis masala
Pou parfim e dekor
Dimans ek konze piblik,
Les nou sipoze noumem ki pli gran.

Lerla to gete
Nou grander vinn nou defet;
Nou memwar vinn nou kosmar.
Lerla "KIFER" pou manz nou kran.

Sonet 19

Zame li ena tor. Bondie so temwen.
Li onet; li senser; li kone ki bon
Pou tou bann dimoun - ki li zenn, ki li vie,
Ki li ris, ki li pov - dan tou sirkonstans.
Si kiksoz mars traver, lezot ki antor;
Si kikenn pa dakor se ki li tro bet
Pou konpran porte pragmatik-istorik
Enn desizion dikte par konsians sakre.

Bondie pardonn mwa! Me mo zis pa kapav
Fer konfians tousa bann bon dimoun ki sir
To koz dan zot zorey. Mo lafwa tro feb,
Mo latet tro dir pou mo kapav konpran
Ki to finn kre dimoun dapre to zimaz,
Enfayib kouma twa. Pardonn mo pese!


Sonet 20

Enn chip rasi, pi loder dilwil rans;
Enn briyani ki kouma kataplas;
Gato feyte ki finn vinn madriye:
Sa zis detrwa trezor dan kofor grosierte.
Enn labous diroute ki pa konn brosadan;
Enn figir makiye ki pa konn dir bonzour;
Enn kourpa san lakok ki rod bout dan potsam:
Ala detrwa trezor dan kofor grosierte.
Paran ki fors tifi marye ar lamone;
Dokter ki finn marye ar lakes farmasien;
Dirizan politik ki rod gagn tou moufta:
Ankor detrwa trezor dan kofor grosierte.

Me mwa mo konn enn lom - mo pa pe envante -
Grosierte, mo dir twa, kan get li gagn onte.

Sonet 21

Los lagli dan zarden lavi,
Kreatir san lezo, lakok
Glis kouma lakagn ver zenn pous
Devor nesans nouvo semans.
Los lagli dan so prop labav
Ris so kadav ver so lakav,
Kit tras so pianter par deryer.

Dan mo vilaz ena enn los
Ki rod fer kwar li enn kolos.
Lagli, lakagn kot li pase
Bril tou bann fouzer delika
Pou nouri lever laliann leng.

Los kiltirel pe fer piti
Ar lapeti. Pa manti!

Sonet 22 

Mo ena enn zenn kamarad,
- Plis ki sa - Li enn lot momem
Kan laz pa ti ankor kraz mwa.
Mo kamarad enpe fou-fou
Me li pa mesanste ditou.
Li zis pa konn zwe okenn rol.
Kan bizen lir liv, li sant rokennrol,
Kan bizen sante li li detone
Me li res lwayal ar so bieneme.
Li li kwar lavi li enn gran poem
Kot seki zoli bizen gagn tou pri.

So freser ankor fre dan mo memwar.
Mo priye Lavi pa kabos so rev,
Ed li res lwayal ar so bieneme.


Sonet 23

Toule-gramaten, mo vwazen,
Ler bizen balye so lakour,
Ala li grogne, li plengne.
Li zour pie zavoka, pie mang,
Mason, bibas, koronsol, zak,
Friyapen, zamalak, papay.
Zot zet zot feyaz, zot fri mir;
Fer dezord, fer moustik vini.
Dan lonbraz lete, li boude
Ler li aroze, met fimie;
Li grogne ler li kas bann fri
Pou partaz ar so bann vwazen.

Me kan siklonn ti zet enn pie,
Kas bann brans, so larm ti koule.

Sonet 24

Misie ek Madam Monvwazen
- Bon dimoun mo dir ou -
Finn desid pou aste
Enn siend'ras.
Zot finn bien rode,
Zot finn fer zot bes,
- Samem so yes -
E finalman zot finn gagn
Zot toutou ideal, kotone, gayar,
Antrene pou vey lakour, lakaz
Ek boner so propriyeter.

Me toutou la bien malere.
Misie ek Madam Monvwazen
Finn deside pou zape zotmem.

Sonet 25

Papa Chouchoundarr ek piti Chouchoundarr
Finn desid pou met paryaz pou dekouver
Kisannla ant zot de Maha-Chouchoundarr.
Toulezour matinal zot fer zot devwar:
Joging espesial pou miskle grosierte,
Aerobik Jane Fangas pou touy Sharram.
Touleswar marenwar zot alim zot far
Pou konpar epeser zot vilgarite
E mo dir ou papa, zot mari vantar.
Papa Chouchoundarr ek piti Chouchoundarr
Sir-sir kouma lasir - napa badine -
Ki zotmem model nouvo moralite.

Partou kot zot pase parfen souteren
Rant partou, dan tou trou. Petal roz grene.


Sonet 26

Dan zarden mo memwar ena
Fler sovaz, zoli gref, lokal,
Dideor. Zoli roz pome
Ar long-long grif kouma razwar.
Ortansia, begonia, ibiskis,
Belzaminn, fler raket, lastron. 

Dan zarden mo memwar ena
Seni ki manz bourzon, vinn papiyon;
Laliann modi ki dekor baraz banbou
Ar ti-korne gramofonn mov;
Nwizans ki trangle e nouri lavi;
Fler asasen; asasen fler.

Koste ar danbwa ek ar simitier!
Dan simitier 'si ena zoli fler.

Sonet 27

Li fou sa!
Kan lezot dan goun,li fer so mofinn;
Kan nou pe fons drwat, li li zig-zage;
Kan dimoun serye, li li fer mike.
So papa dir li, dir li, redir li
Piti, mo piti pa bliye to ran;
So mama toulezour fer lapriyer,
Dir Bondie fer li mars lor sime drwat,
Fer li vinn parey kouma tou lezot
Ki swiv san fer zes sime nou kone.

Depi toultan enn vis las dan latet,
Li drol, li bizar. Li trouv poezi
Dan lari; lamizik dan boulversman.
Pa pran kont! Latet pa bon! Li fou sa!


Sonet 28

Kot dimoun mor finn vinn bien for
Bien difisil pou dibout drwat,
Get fran divan, tras lavenir,
Amenn sanzman, kre nouvote,
Fer nouvo dime respire.
Kot dimoun mor finn vinn bien for
Lenz lanterman abiy zanfan,
Lespri boufi modi sourir,
Soupir andey devor lamour
Kot dimoun mor finn vinn bien for.

Les dimoun mor anter lamor
Pou les vivan grandi lavi.
Nou pa bliye nou dimoun mor
Me pa les zot vinn diriz nou.

Sonet 29

Sak zour ki leve se enn nouvo lot;
Sak sante ble ki travers lesiel kler
Se nouvo sante dan nouvo lesiel.
Sak bourzon ver-tann ki eklat obstak
Sorti dan vie vant se enn lot lavi 
Ki pou pet an-fler e pou kras kouler.
Sak baba ki ne se enn lot mirak,
Nouvo volonte, posibilite
Pou fer lekzistans mont enpe pli ot.
Sak zennom-zennfi ki dekouver lot
Se enn lot program relasion imen,
Enn nouvo rezo pou transmet lamour.

Nanye pa nouvo? Ouver lizie gran
E to pou trouv kler mervey liniver.

Sonet 30 

Fasil mo frer, bien-bien fasil
Avoy kout ros lor ou prosen,
Fer li repros, nek kritik li
Pou enn ti-wi, pou enn ti-non.
Li bien fasil, li tro fasil
Nek kas dan ta pou fann labou,
Deryer ledo rakont zistwar.
Palab gagn lagam, gagn nisa.
Tro-tro fasil trouv vis lezot
Kan gro boulon bous ou lizie;
Li fasil kwar ou inosan,
Ki se lotla ki enn saytann.

Al get ou fas dan enn laglas,
Gete si ou gagn drwa koze.


Sonet 31

Bann flater, paser-siro
Konn dir twa to admirab,
To bien zoli, entelizan,
To debrouyar, to konn tir plan,
To bileng, trileng, miltileng,
To lir-ekrir orizontal,
Gos-drwat, vertikal, diagonal.
San aprann to konn tou, libreri-sir-pat!
To pis demokrasi, to kras tolerans,
Tomem model anz-paradi.

Pa ekout mwa si mo dir twa
Ki to mastik finn pel-pele,
Ki to verni finn krak-krake
E dan fisir ena moutouk.


Sonet 32 

Mwa mo ti ena enn serendikap
Ki ti pe sante gramaten-tanto
Lor enn pie goyav pre kot mo lafnet.
Li ti nouri mwa ar so lamizik,
Mo ti nouri li ar lagren ti-mil
E toulde ansam nou ti bien kot nou.
Li lor pie koko, mwa dan mo ti kwen
Sakenn so kote me toultan ansam
Nou ti pe konstrir enn nik pou lavi.

Enn zour to'nn vini, to'nn may mo seren,
To finn al ferm li dan enn gran volier
Kouler ble-blan-rouz. Li'nn aret sante.

Mo bien kontan twa me larg mo seren,
Les li gazouye lor brans kokotie.

Sonet 33

Kifer nou bizen toultan premie?
Premie dan ranze, dan deranze;
Dan ranz bag, dan kas bag;
Dan bon koze, dan koze rann;
Bril tou seki nou'nn adore
E ador seki nou'nn brile.

To rapel vals mazik enn lare
Dan gran dilo lot kote brizan?
Enn tipti tifi per dilo
Dan bor lamer, to ti gid so pa?

Ki nou pe rode, mo matlo?
Soley tanto finn fini leve.
Nou parey twa ek mwa;
Pas nou lavi kase-ranze.

Sonet 34

Kouma sourir dan lesiel ble
Zis avan move-tan rakle;
Parey kouma skilptir blan
Lor flan montagn tied zis avan
Lamor blan grenn an-avalans,
Zes touy konesans mo mam, zes touy konesans.
Kouma kares avan kalot;
Kouma promes avan kout bot;
Kouma baton apre karot
Zes touy konesans mo mam, zes touy konesans.

Kan fos-dan kasiet egrer lestoma;
Kan briyan kasiet pouritir dan nwar
Pa bliye parol Ton Toulsi ti dir:
"Zame dizef poul ti donn ti-kanar". 


Sonet 35

Pa kwar li vilen.
Metres so mari bizen axepte
Kan li rant lor baz tou lizie vire.
Pa kwar li jangli.
Mem so de tifi bizen rekonet
Ki dan libere zot mama enn fwet.
Pa kwar li kokom.
Mem lakademi finn donn so rouling:
Kan li pa prezan napeyna korom.
Pa kwar pe fer fos.
So nom ki parswerd pou ouver laport,
Rant dan enternet. Li peyna defo.

Me so sel problem, li telman parfe
Ler li fer erer lezot pran perdi.

Sonet 36

Enn fey sap lor pie tonbe?
Li ti kone, li ti kone.
Li ti sir sa pou'arive.
Li sir li kone, li kone li sir.
Enn patang kas lalinn ale?
Pa trakase! Li kone kifer.
Bout par bout li pou dekrir
Plan diabolik Prens Lisifer.
Li sir li kone, li kone li sir.
Kifer? Kotsa? Kouma?
Yer, zordi, dime?
Ekout li koze, ou pou konpran tou.

Li konn tou, li konpran tou
Apart kifer nou pa'le li.

Sonet 37 

Ler mo vwazen lwenten, veritab katastrof,
Malediksion nasional, sef-enfantisid
Ti demenaze, ala nou ti kontan la!
Sote-pile, nou sonn petar, debous boutey;
Tou dimoun ti dakor: plis pir ki sa "tu meurs".
Koze ki long matlo. Kisannla debarke?
Lonorab Koze-Danvid. La kot li pase
Mem siendan zet lekor. Bann zanfan refiz ne.
Bann slogan, zoli fraz dan vid fer oriflam,
Gidi-gidi emoroid, defons Clarisse.
Bann paser-siro, lalang pli long ki kravat
Donn zwisans, gagn nisa lor ledo ti-baba.
Fini! Fini! Komedi finn vinn trazedi!

E tansion beta! Malediksion retourne?


latizann pou letan lapli


LENFINI

Dan lwenten espase
Ziska rivaz zordi,
Pli lwen ki enfini,
Pli lwen ki pa kone,
Pli divan ki dime
Viv Lespri mo lespri,
Lasours tou lenerzi,
Lamour ek Liberte.

Me Lenfini ek so kontrer
Depi toultan ziska zame
Viv ankonfli ki pa konn non
Parski Lamour ek Liberte
Bizen fimie so prop kontrer
Pou li fleri e santi bon.



TI-PRENSES

Ti-Prenses dir mwa
Lor enn reyon lalimier
To bien bet Tata
Si to kwar ki liniver
Peyna plis extra
Ki ti-boul ble, rouz, zonn, ver
Tras parsi-parla.
Si to kwar ki Liniver
Konn zis zanfan Ev,
Spesimenn Ars-de-Noe,
Zetwal Milkiwe,
Galaxi enn liniver
Al dimann Ti-Annyo blan
Ki'nn travers bann firmaman.

To bien bet Tata
Si to kwar ki liniver
Peyna finision.
Ena lezot liniver
Lot kote nou liniver,
Liniver pe ne,
Liniver pe mor.
Dir tou to bann kamarad
Aret fer oustad,
Deklar kalipa,
Mars lor platband zenn semans
Ar bogi larme.
Dir zot get Ti-Annyo Blan,
Lavwa permanan.



LANVER-LANDRWAT

Kan sertitid vinn labitid
Tansion matlo nou tourn dan vid,
Les seki fos touy seki vre,
Laparans manz realite
Kan sertitid vinn labitid.

Kan nou nek get enn sel kote,
Fer vadire ki lot kote 
Pa ekziste, lanver-landrwat
Profite sakenn so kote
Pou touf lespri dan labitid.

Tou pe sanze san arete.
Soley yer, zordi, dime
Pa mem parey; lanver-landrwat
Sanz-sanz pozision lor spiral.



GLOBAZ SAN BAZ

Ena ki kapav servi satelit
Pou koz dan zorey enn metres lwenten;
Rakont so partner dernie tranzaksion,
Dernie dekouvert; etablir kontak,
Pran konesans, pas komann, fer transfer,
Touke, ouver, rantre, seye, pran, zwir
Dan vilaz global. Pa tou ki kapav.
Seki pa kapav? Li tas dan so baz,
Li fouy enn ti-trou, fons so ti-latet
Dan enn rev velour. Ah nisa apar!
Tou seki pa sa pa gagn drwa res la.
Bann seki kapav? Lipie dan lezer,
Lespri dan leter, zwir globaz san baz.
Tou seki pa sa pa gagn drwa res la.



MESAZ DAN BOUTEY

Sennyer, ou ki diriz Liniver
Miltidimansionel
Ekout petision enn ti abitan
Dan vilaz global lor enn ti-bout ros
Perdi dan lespas.
Nou vilaz pa konn febles
E nou tou nou pans par ker,
Reflesi anker lor enn lalign drwat,
Get lanver san so landrwat,
Satisfe kil divan brit.
S'il vous plait, if you please
Tir nou foto, fer poster zean,
Kol partou dan liniver.
Ekrir par anba: " Fale pa fer sa."

Mo bann vwazen bann bon dimounn.
Telman zot kone, peyna pou aprann;
Telman zot onet, bann ziz ansomaz;
Telman zot mars drwat, enkapab toler
Pli tipti erer. Lot zour enn parmi -
Peyna so segon - Rambo mo tann dir,
Dan nwar pran leson ar so ti-garson -
Ti deklar lager ar tou bann zwazo
Ki mank direspe anvol anzigzag;
Ar tou bann toutou ki oze zape
Apre ler kouvfe. Pa fasil ar li!

Sennyer! Rann enn gran servis,
Kol so foto dan liniver,
Ekrir par anba: " Fale pa fer sa."



LAMOUR?

Enn mo? Enn santiman? Enn mit?
Enn lamod? Ki ete lamour?
Sis let, de silab? Samem tou?
Ousa plis? Plis ki labitid
Viv ansam? De nam ki rezwenn
Dan nouvo lavi? Ousa plis?
Plis ki koudfoud Platonik,
Plis ki romans Hollywood?
Ousa enn entwision,
Enn santiman pli profon
Ki rezonnman Aristot,
Ki lozik Kartezien?
Eski li pa enn krwayans for
Ki Lamour kapav touy lamor?

Lamour se enn reyon lalinn som-som
Enn sware liver ler zetwal pe fonn;
Enn dernie bouton fler roz lor enn plant
Ki'nn fini atake par lipou blan;
Sante enn ti-pikpik frazil-frazil
Kan loraz ek zekler pe desir so nik;
Enn not dou saxofonn avan silans
Final plonz lekzistans dan ignorans;
Se sourir tris Gran Ser Silansie,
Se Gandhi ki donn lavi Zezi,
Se silans kan leker pe vibre,
Se sourir lor figir ti baba.
Lamour, vre lamour, se triyonf lavi
Lor lamor; prezans dou mo bieneme.



LOT KOTE 2000

Bato 2000 borde for-for,
Filwar petar pous movezer
Pou li zet lank dan nou larad.
Ni esklav, ni kouli,
Ni Zeremi
Pa pou debarke.
Peyna pou plore,
Lepase finn efase.

Bato 2000 pe amenn nouvo lazeng.
Globalizasion: met for gagn for;
Seki feb dan vavang.
Teknolozi: pawer, pawer, pawer;
Si pa kapav, kite boure.

- dime mo dalon finn fini vinn yer.



FIT TO KREYON.

Fit to kreyon, aprann to tab,
Pa les masinn siz dan to plas.
Servi masinn pou dekouver
Limansite nou liniver;
Fer to serfing, pa per piti,
Me pa bliye ki to ete.

Naz dan lespas sibernetik,
Servi rezo, explor bann sayt,
Ramas otan lenformasion,
Fale pa rans bwar konesans.
Me atansion! Pa perdi gou
Ekout zwazo sant so sante.

Fit to kreyon, aprann to tab,
Pa les masinn siz dan to plas.



SITE OUVRIYER

Site ouvriyer kouma palto nen
Lor zepol zean pe krake partou.

Laba dan sant-vil nouvo magazen
Tal so vantardiz; dan biro biznes
Modernizasion, globalizasion
Nepli konn frontier. Peyna zes do ta!

Site ouvriyer kouma'nn asmatik
Ki pa finn gagn swen pe koumans mank ler.

Laba dan sant-vil bann senier pe koz
Trwaziem milener, lespas dizital,
Rezo miltimedia, lespri-siber.
Peyna pou per beta. Dime peper.

Site ouvriyer sou anestezi
Ankor pe dormi. E! Tansion li lev brit.


BANN OUSTAD.

Bann oustad pe gargariz lamidal
Ar latizann paspartou;
Bondie mem bizen desann lor later
Pou aprann teknik mirak;
Filwar koze dan tou lang may-maye
Apandan lor lagrandrout;
Pe aranz arkdetriyonf milener
Pou selebre dizital.
Trafik jam? Enn ti problem!
Polision? Nek tronp trwa kou!
Diabet ek malad kardiak?
Aret pedale babou,
Mont dadak lor mobilet!

Toukorek! Zis soley pa pe leve.



LABITID

A labitid! Ala to for bayo!
Mo partner zis bouz enn pion,
Get mwa ganase! Lespri angourdi,
Lelan konzele, mo paralize.
Labitid, ala to kas mo konte!

Labitid, ala to fer mwa vinn feb!
Mo partner zis efas lalinn
Ti-kare dan kazot routinn!
Mo debalanse - sime drwat krwaze -
Sove al kasiet dan douser mazeste yer.

Kot mo bouze mo manz feyaz.
Kan mo pou rant dam?
Labitid, donn mwa enn seke,
Les mo gagn mo bout!



LOTRI

Kan nou dan pens,
Kan dime finn tas
Deryer midi yer,
Kan lespas pe kontrakte,
Trou nwar pe dilate
Nou gref nou rev filant
Lor siko 
Enn vie komet anpann.
Nou aste lotri. Nou pik poul. Nou
Parye lor seval favori ar lamone prete.
Fer lapriyer. Fer promes kot kalimay dan nwar. Fer koumadir,
Fer vadire -
Divan ki leve pou balye lagign.
- siklonn pa ekziste.



ESPERANNTO SILVOUPLE

Enn ti-baba mwens ki kat-ran
Pe aprann eple so non
An Esperannto.
Papa, mama mari kontan.

Me so vwazen Gropoumon
Desid pou fors so zanfan
Aprann Volapouk anplis.
Papa, mama mari kontan.

Misie Minis ek Prezidan
Organiz konkour Sirdwe-Poliglot-Delane.
Bann baba gazouy-gazouy enternasional-iniversel,
Papa, mama mari kontan.

Lalang fer rozet ar let alfabet
Pandan ki paran pe organiz fet.



KAN BIZEN ALE

Kan ler finn arive, kan finn ler pou ale
Fale pa plore ousa ris leker.
Sakenn so ler, sakenn so zour
E kan zour-ler finn arive
Poz to lakrwa anba enn pie,
Lav lame-lipie, dir mersi Lavi
Ki finn les twa gout lavi.

Tou seki koumanse enn zour bizen fini;
Mem soley galaxi kont segonn ki pase,
Gagn vizion lavenir dan profon enn trou nwar.

Pa atann to ler anpandan dan vid!
Mank lamizik? Amenn to not.
Mank armoni? Met to lakor.
Amenn sourir lor figir bann zanfan.



SI BONDIE TI ENN FAM?

Ki pe pase dan liniver?
Kikenn kapav dir?
Eski partou mem zafer
Kouma lor Later?
Eski lager san pider
Polie latmosfer?
Eski gourmandiz feros
Ranpli detrwa pos?
Eski pouvwar labraget
Fer dimounn-bebet?

E si Bondie ti enn fam!
Kikfwa Bondie li enn fam
Ki'nn fer Later lekontrer
Pou lezot aprann.



MO TI GAGN PER

Enn swar ler soley kouse
Mo ti gagn bien per.
Si mo soley kous enn kout sek
Ki pou arive?
Ki pou ariv mo bieneme,
Ki pou ariv mo bann zanfan,
Mo Ti-Bout, bann poem pa'nkor ekrir,
bann sante pa konn sante,
ki pou ariv mwa?
- mo transpir gro telman mo per.

Aster Sennyer mo nepli per;
Li bet gagn per kan Neseser
Apel mwa dan lot liniver
Mem si nanye gout tou kouler.



BEATRIS-SHAKTI

Mem si koumadir mwa mo ti'enn ate 
- Mo'nn deza konn sa -
Ler mo ti zwenn twa Beatris-Shakti 
- Lespri transpire -
Dekouver to nam, fer lamour ar twa 
- Angst chombo mo trip -
Retrouv kreasion dan sak gout frison,
Pran sime frengan ver lasours sakre.

Mem si koumadir mo ti enn ate
Akoz nou lamour Beatris-Shakti
Mo ti pou envant Bondie Kreater,
Ranz enn katedral dan limaziner,
Eple imortel pou ki twa ek mwa
Zame separe, Beatris-Shakti.


ZEZI FINN MOR DAN VID

Homo Sapiens desir trip Neanderthal,
Enstal so pouvwar.
E ziska zordi lager dominer
Desir trip lape.
Eski Zezi finn mor dan vid?

Homo Sapiens konstrir enn gran moniman beton
Pou selebre so laviktwar
Lor reynnfores, manto ozonn, lasours lavi,
Lamour.
Eski Zezi finn mor dan vid?

Bann Hitler dan lamar nou listwar
Kouma moutouk lor kadav
Pe peple.
Eski Zezi finn mor dan vid?



KARYA PREZIZE

Mwa mo ena dis zanfan.
Set ladan gounga, pagla,
Langra, bayra, bachara 
- Parey kouma zot papa -
Ki mari dan vey tonbaz,
Ki konn swiv mouvman divan,
Mouvman kouran pou gagn zot bout.
Leres trwa entelizan,
Frengan, gayar, debrouyar;
Zot finn al gran-gran lekol,
Zot finn lir dan gran-gran liv
Me karya finn ranz enn nik
Prezize dan fon zot nam.

Dan pil anplas zot gagn lagam.



ZANFAN

Met ankor zanfan dan lemonn?
Ayo non! Kamion-de-lespas
Tro sarze, tenk lesans finn vid,
Radiater kime ar saler.

Met ankor zanfan dan lemonn?
To pa fou! Tenk pe kraz partou,
Bann dirizan finn vinn golmal,
Bann zenn zanfan finn perdi souf,
Asmatik vann dan bazar,
Sourir zanfan zis lor poster.

Met ankor zanfan dan lemonn?
Peyna sime! Bizen monwar!
Sinon limanite pou bliye
Sourir gazouye linosans ere.



LINIVER TOURN ANRON

Li normal nou tourn anron!
Dan kosmos tou tourn anron:
Satelit otour planet,
Planet otour zetwal,
Zetwal otour sant galaxi,
Galaxi otour sant liniver,
Liniver otour sant sipakizafer,
Sipakizafer otour sant sipakizafer.
Li normal Baba ki nou tourn anron.
Akoz samem virkitourn tournkivir
Nou im nasional-ansestral-iniversel,
Boneblan-blanbone senbol nou pwisans eternel,
Plislisanze plisliparey soubasman nou devlopman.
Pasians Baba! To pou konpran kan to vinn gran ... Malerezman.


MENI POEZI   MENI ZENERAL   LAKAZ   LAO