| TONTON KONT SEZON |
| TATA IRANAH |
| GOUNA |
| SWAF |
| DAINN |
| KOMERAZ |
| MO BETI |
| ANT SO DE ZOREY |
| PETIT-PWEN-ALALIGN |
| FALE PA MO SAP LOR KAL? |
| PA RASIS SA! |
| ESKI NOU SIVILIZE? |
| EFASE-REFER |
Lanatir
pa finn donn nou
lekipman kare-kare
pou aziste zis pou zis
nou
prezans dan nenport ki
anvironnman bien presi
kouma lezot
kreatir
ki rant zis kare-kare
sakenn dan so ti kare.
Zot
lafors se zot febles!
Nou febles se nou lafors.
Akoz nou
peyna kazot
nou konstrir nou nik partou,
sirpeple tou
kontinan.
Nou lafors se nou febles.
NOU
KI MARI!
Nou
servo bien devlope,
- sitan li bien devlope
nou konn servi bien
tigit -
akoz sa nou'nn pran kontrol
baz teres e pli
divan
sistem soler, kifer non.
Liv sakre, parol Bondie
pa
finn donn nou plen pouvwar
pou zwir, zwir ek zwir ankor
plezir,
profi san partaz?
Nou ki mari, pa manti!
Nou pa per sofman
global,
ni trou dan lesiel malad,
ni SIDA. Nou ki mari!
SWIV MO LEKZANP
Parey
kouma Tonton Sam
mo ti rant dan enn zarden
kot ti ena
labondans
later, verdir, dilo kler;
fouye, koupe, defrise
mo
koul lavi dan mo moul,
disiplinn lensten sovaz,
fer rekalsitran
soumet,
rekonpans bann patriyot,
glorifie grander Bondie.
Pie
lasie anrasine,
niaz lasid protez soley.
Selman - enn gren
disab -
mank dilo, ler bien-bien mens.
VROUM-VROUM
Sak
zanfan rev so vroum-vroum.
Vroum-vroum kouler larkansiel,
lapentir
metalize,
zant kosmik, ekzekitif
mizir so prop lenportans
fer
zalou touf so vwazen.
Gramaten dousma-dousma
li reve kouma
kourpa
deryer karbonn monoksayd
ki teste so landirans;
tanto
so rev transpire
dan fennsifer lor larout
kot zanfan kiltir
vroum-vroum
desir koltar pou fer-vwar.
BES LATET FONSE
Reinnfores
tropikal pe brile,
tanperatir global pe monte,
dilo-disel pe
devor dimiel,
dezer pe anfle, ti-baba dan
Sahara pe korde ar
kolik,
soley pe griy lezel papiyon.
Tig Malaisie pe bril
san saler
dan lafore aswar lanez nwar;
gratsiel Hongkong pe
perdi letaz
touleswar dan kazino labours;
La Chine , l'Inde ek
Bangladesh pe rod
enn seke dan korbiyar profi.
Tonton Sam
lor enternet sante:
'Bes latet fonse; fer kouma mwa'.
KANSER, SIDA, MALARYA
Kanser
file mem lor chart
profi Tobako;
Sa Mazeste Nikotinn
nouri
so cholo,
fer labous dou kot bizen
pourvi biznes bon.
Resers
lor SIDA loke,
peyna sponnsor;
pa kapav zet lamone
san
kalkil profi.
Letansa partou kote
- kot yer ti fer fre -
dizef
malarya eklo.
Ki pe arive?
SIVILIZASION?
Leker
nou sivilizasion
ar so lasie, ar so beton,
so zarm pwisan paret
frengan.
Eski nou pa pe get lemonn
dan fon kouyer
anbalao?
Otour leker lasie-beton
lekzistans finn vinn bien
mou-mou;
mou-mou, kram-kram eple labou.
Eski nou pe get nou
lemonn
dan fon kouyer anbalao?
Laroze lasid finn pers trou
dan
petal margerit gri-gri.
Letansa nou pe get lemonn
dan fon
kouyer anbalao.
TRAS
Lontan-lontan
tren pasaze,
tren marsandiz monte-desann;
masinn sarbon, masinn
diezel
rale, loke, rote, pete
ler grenp lamonte
Vandermersh
pandan ki siklis depas tren.
Ki reste dan tousa
apart
souvenir mo lanfans ge-tris?
E zordi lor promnad
Armand
joger zenn, joger vie, joger
tou kalite
monte-desann
pandan ki loto kras karbonn.
Ki tras zot pou lese
apart
souvenir lekzistans ge-tris.
SOLITID
Toulezour
boner gramaten
lor promnad Armand mo trouv zot
ge, amoure, sir
ki dime
pou pli zoli ki zordi, yer;
lor zot figir zenes,
bote
rim ar lamour partaze,
ar sertitid ki zot lamour
solid
pa pou vinn labitid.
Me zordi gramaten
soley ti mank enn
reyon.
Ti-garson la tousel
lor rebor lapis mosad.
Latet lor
zenou li tris.
So premie pa dan solitid?
RETRETE
Ler
li ti pe travay foultaim
li ti pe mars long-long
distans,
monte-desann, rantre-sorti;
li fatige san
fatige
parski lavi ti bien regle
kouma pandil dan so
salon;
tik-tak pandil ti finn pran plas
so prop revey
biolozik.
Tik-tak, tik-tak lavi fasil
kouma mazik tik-tak,
tik-tak.
Me depi li finn retrete
li derive, li
savire,
devire, radote;
san fatige li fatige.
ZAKO SAGREN
Yer
mo ti bien sagren li
tousel lor so ros mosad
pe manz margoz
soliter.
Me zordi - mo bien sagren -
li kouma zako sagren.
Tifi
la tro gran pou li
mem zot de ena mem laz.
Se pa enn fam ou enn
konpagn
ki li bizen me enn kikenn
ki mama li, ki donn li
tou,
ki toler tou so bann kapris.
Ayo Zennom! Ena boukou
pou
to aprann dan liv lavi.
To zis konn pran, pa konn done.
ANKOR LIMEM!
Azordi
mo bizen dir
mo plis sagren ti-lom la.
Mamzel la konn so
lafors,
fer boul ping-pong ar ti-lom;
nek promet enn
ti-dimiel
ti-lom plonze san gete
e mamzel la enn kout bat
avoy
li fer enn letour.
E ti-lom pa rod pitie!
To'nn gagn seki
to rode.
Grandi, vinn endepandan,
lerla li pou respe
twa.
Sinon? Sinon lor to tom
pou'ena B fini par K.
LAMOUR LOR PERON
Ler
lamour tap laport gramaten
Shirley, tro okipe, pa
tande.
Balenns-shiit, bordmiting, promosion
finn deklas enn par
enn tou lezot
preokipasion.
Ler laklos midi sone, lamour
fidel
pran pasians, rod enn ti-plas
dan enn kwen so leker deborde
ar
problem manejment kotidien
me abba!
Ler soley al
kouse
Shirley ouver laport
e divan so lizie
enn lakrwa lor
peron.
Dan
vilaz mo lazenes ti ena, abba,
enn gran touk deborde ar sazes
madriye
e tou ti-touk admiratif ti bouf plen-plen
labav zenial
- mo dimann mwa si li ti zis
enn tigit pli piti ki Bondie -
kontsezon
e lespri ki manz krann dan vilaz mo lanfans
ti donn
lord tou zanfan pa mank li direspe,
apel li par so tit: Tonton
Kont Sezon.
Yer, malsans lor mwa, so lonbraz bisagn krwaz mwa,
les
parfen so lekiri griye petal fler.
Li pa finn sanze - e fale pa li
sanze
pou ed limanite dekouver seki vre.
Gate, to konpran
aster kifer mo prefer
rapel pie tamaren ek boukie banane.
DODO BABA.
Dodo
baba, mo dir,
Dodo baba les nanar rant dan larmwar.
Dan
Foukalend, zeni, zeni, ankor zeni
Pe fer piti ar lapeti,
Fer
kitiri, satini 'si ar nou lespri.
Navinn-Ravinn,
Alen-Kolen,
Alam-Balam, Sarat-Mafat
Kim ar laraz, defons
baraz,
Ouver laport lantouraz
Deziem milener
tekni-marenwar.
Papa-mous-ver, mama-mous-ver
Pe dir zanfan
"Manze, manze, bliye loder."
Dodo baba, mo dir,
Dodo
baba les tazar fit so razwar.
VEY SEKE
E
matlo, mo frer, kifer touletan,
gramaten, tanto, bontan,
movetan
dan bordir karo brile, lor lasann,
to vey seke pou gagn
enn lif, stennding
pa fer nanye, dan kotch espesial rout
ki
finn fer pou dimoun bien espesial
ki al destinasion bien
espesial?
Bis ordiner tro ordiner, bayo!
E matlo, mo
frer, kifer twa ek mwa
ansam nou pa ranz nou prop karosri,
tras
sime zegwi ki pou amenn nou
kot nou prop fami; amenn nou
zanfan
ver enn destine ki zot chombo bien
dan zot prop lame.
Nou ranz nou transpor!
Anba
pie tamaren kan peyna pou'al lekol
Mo Tata Iranah, enn ti-frer mo
granper,
Atir tou bann zanfan - bann marmay fer laronn
Kouma
grap mous dimiel otour fler roz vieyfi
Pou nouri rev sekre kot
ti-bout manz gro-bout -
Pou fer nou viv ansam atraver lang
Kreol
Zistwar bolom loulou, Tizan gran debrouyar,
Zistwar gato
kanet, yev dan basen lerwa.
Mo Tata Iranah depi bien-bien
lontan
Finn kit nou, finn ale. Enn gran lakaz beton
Dan plas
pie tamaren pe sey efas memwar
Ti-garson Foukalend ki ti aprann
reve,
Ki ti aprann koze, ki ti aprann panse
Anba pie tamaren.
Peyna pli bon lekol.
Lavwa
Gouna, mo mama,
Ankor sant dan mo disan
Kiltir Quartier
Militaire
Kan Ti-frer alim dife
Pou sof sawal ravane,
Pou
triyang so prop kadans,
Amenn kiltir popiler
Dan sato
Samazeste.
Lavwa Gouna, mo mama,
Dan lapousier
Foukalend
Kontinie fer mwa rapel
Lagam enn sante fezer
Ki ti
ne dan lamizer
Pou pran plas dan diksioner.
Blake
ti'ena rezon.
Menot dan lespri pli for ki lasie.
Samem fourmi
per lelefan,
Samem ti-nen gagn per zean;
Akoz samem nam
Lerwa
Paraliz lespri zenn prens;
Pouvwar krak lalinn
Charlie,
Bous labous Madam Gertrude,
Pous Ophelia amoure
Dan
lebra lamor.
Liberte lor papie fasil gagne. Pa ase!
Ale
baba, al naze
Dan basen vre liberte;
Rafresi to nam ar dilo
sakre.
SWAF 2
Olie
espionn to vwazen
Vir teleskop ver lesiel
Andeor sistem
soler,
Get lot kote galaxi
Komie galaxi ena;
Bwar konesans
dan goble
Sazes pou konpran kifer
To pa kapav ferm Bondie
Ant
de kouvertir enn liv,
Ant lespas de blok beton,
Dan ritiel, dan
labitid,
Dan koutim ek dan routinn.
Kas lasenn dan to
lespri
Si to'le konn ZEZIKRI.
SWAF 3
Wey
matlo, Dimans nou pe kas karem
Pou selebre viktwar Agno
Paskal
Otour enn latab garni ar manze,
Senbol rezwisans enn pep
libere
Ki finn kit lobskirite pou al ver
Lendi Lalimier lor
laplaz zwisans.
Pou selebre nou liberte
Nou sakrifie Agno
Paskal,
Bwar so disan, manz so laser,
Pou ki Lespri Sen rant
dan nou lekor.
Letansa Zezi dan lebra Shakti
Pe travers
lespas mil ane-limier
Pou sem lesperans lot kote soley
Dan bann
galaxi ki pa ankor ne.
SWAF 4
To'le
mo swiv granpapa mo granmama,
Pans kouma li, mars kouma li, koz
kouma li
Me anmemtan to'le mo vinn gran-madam-misie
Ki kondir
loto, vwayaz par avion,
Servi kompyouter, bengn dan
enternet.
To'le mo foto lor lagazet, radio-televizion
Lokal ek
dideor;
To'le mo fer loner fami,
To'le mo gard loner fami,
Swiv
granmama mo granpapa.
To'le mo fouy later
Rod mo rasinn, rod to
kanbar!
Me mwa mo'anvi bwar
Dile Milkiwe.
SWAF 5
Zis
parski li fam,
Zis parski li pov,
Pov, andikape,
Zis parski
li vie,
Vie, feb ek frazil;
Zis parski li fam,
Mem limem pli
for,
Mem limem pli brav,
Mem li pli kapav
Donn lamour ek
swen;
Zis parski zot pa parey,
Parski zot pans diferan to kraz
zot, dominn zot .
Vinn ar mwa dan lamer mazik
Tranp nam
desese dan bonte klasik.
SWAF 6
Zis
parski to for -
To ena pouvwar, fortinn ek fizik -
Zis parski
to gran -
To kontrol trezor, larme ek prizon -
Zis parski to
zom -
Mari, papa, patron, tomem kok Bondie -
To finn
bliye
Kouma eple
Zenerozite.
Pourtan ti nouri twa ar dile
limanite!
Kan pouvwar ek fortinn finn soul twa,
Vertiz
grander fer latet vire,
Zame finn ariv twa anvi bwar
Enn gorze
modesti dan ver imilite?
MASK FAM - FAM MASK
Ekout
bann zom la kot laplenn foutborl,
lor stoul lakanbiz, anba pie
lafours
ler pe bat zot kart, rakont zot zistwar
lor bann fam
fatal ki finn amenn rwinn
ek dezolasion dan lavi bann zom
ki ti
inosan e mank experyans.
Eve ek Dalila, Larenn-de-Saba
ek Mata
Hari finn servi zot sarm
pou boulvers lavi pov zanfan
Bondie;
kasiet deryer mask pou kas nou konte.
Mask-fam ou
fam-mask? Kot laverite?
Twa ki finn donn nou tou sa lamour
la,
kifer to met mask? Eski zot fors twa
met mask pou
kasiet to laverite?
Madam
Makbeth ti enn dainn.
Pov misie Makbeth!
Akoz sa Ziliet la
Romeo al zwenn tase;
Si Kordelia pa ti fane
Lerwa Lear ti pou
sape.
William Shakespeare, mo matlo,
Ki zot pe fer twa
dir?
Dan mo vilaz 'si ti ena enn dainn.
Tou bann bon
dimoun, dimoun onorab,
Ti lastik li, ti mastik li, persekit
li,
Bril so lakaz, bril li vivan,
Zet so lasann dan fon
enn trou
Kot zis Satan konn so sime.
Fouf! Anfen! Li finn ale
ar so sekre!
DAINN 2
Granmer
Tatann tchom so baton,
Sem konfizion lor so sime.
Zanfan
tranble, kasiet dan zip;
Zenes evit rod lamerdman;
Zot paran
per lalang viper.
Granmer Tatann so seve drol
Pa finn konn
pegn. Seve Bondie
Ousa seve jab? Pa kone.
Bann gran-dimoun
fer koumadir
Ki zot pa konn sekre bonnfam.
Enn swar dan rev
Granmer Tatann
Dir mwa dousma dan mo zorey
Manke li vinn mo vre
granmer,
Granmer boukou lezot zanfan.
DAINN 3
Dan
kavern profon anba Pieter Both
Viv Granmer Sibyl, enn antikite,
Ki
konn tou sekre later ek lesiel
Depi koumansman ziska finision.
So
zorey fite tann Big Bang lwenten,
So lizie persan trouv Big Crunch
vini;
Memwar lelefan pa les li bliye
Soufrans tifi Eve, Fatma
ek Sita.
Dan so kavern mazik tig ek mouton,
Serpan ek
pizon, vann-vane otour
Lanpader kristal, sandelie zetwal;
Parol
istorik flote lor niaz lor,
Parol profetik sourse par miray
E
nou destine grave lor granit.
GRANPER YAP-YAP,
GRANMER TCHOUPTCHAP
Mo
granper Yap-Yap ti kontan zistwar
Ti-garson malen ki fer mons
boure,
Fer zean kosto roul dan lapousier.
Dan so repertwar pa
ti'ena Blanche Neige
Ousa Cendrillon. Kifer? Pa kone.
Nou bann
ti-garson, avan ler dine,
Nou ti kontan zwe kot pie tamaren
Pandan
ki tifi ti dan lakwizinn
Pou donn enn koudme, okip
ti-baba.
Malsans pou tifi! Mo granmer Tchouptchap
Ti swazir
silans. Dan so sourir tris
Ti'ena vie sekre prefer pa koze.
Li
pa'nn gagn kouraz apel bann tifi
Pou rakont zot zistwar Peau d'
Ane.
SHEHERAZADE
Enn
sans Sheherazade pa ti'ena kadna
Pou bous so labous;
Enn sans
so lalang pa ti'ena lezo.
Bann zoli zistwar
Sort dan so labous,
koul dan nou lavi
Kouma lok sikre ki fer malad fonn,
Ti sov so
lavi,
Pe sov nou lavi.
Prenses Sheherazade, ko-mer mo
zanfan,
Pa aret rakont
Zistwar.
Anpes
Bann verminn
Zet
zanfan lamour dan kavo bouro.
Mo
kontan zistwar, kontan komeraz!
Kifer to tike? To trouv sa bien
drol?
To pe dir partou ki mo nek yap-yap,
Mo lalang tro long,
palab fer piti
Sak fwa mo ouver mo labous viper.
Eski to kone
seki mo kone?
Eski to finn viv seki mo finn viv?
Fasil pou koze
kan nou pa kone
Soufrans enn dimoun ki zis diferan.
Pa
manti ditou! Mo kontan zistwar,
Kontan komeraz. Tank ki mo
kapav
Mo pou servi mo lalang pou fwet zot,
Fer zot tou rapel ki
zot pa bann sen.
Si mwa mo enn dainn, zot tou enpe dainn.
KOMERAZ 2?
Enn
sans Jane Austen ti fer nou rapel
Dan so prop manier, ar ti-kout
penso
Ek kouler komik tranpe dan dilo
Amer, kouma solitid fer
gagn per.
Pa fasil matlo!
Ki to ti pou fer si to ti dan
plas
Miss Bates, vie, malad san okenn resours,
Ar enn vie mama,
sourd ek envalid?
Ki to ti pou fer omilie lanwit
Ler somey kase
lor rivaz obskir,
Kan niaz nwar siklonn pe grogne laba?
Koz
tousel matlo?
Koz tousel, koz nenport, koz komeraz
Zis pou kas
silans ki chom to lagorz.
MASER ANN
Maser
Ann, granmer toultan -
Depi ki letan letan;
Depi ki lespas
lespas;
Depi ki later later
Ou pa bliye lepase,
Ou pran bien
swen leprezan
E ou lir lagren fitir -
Kifer ou
tris-souriyan?
Pourtan ou ti-zanfan
Ar de ti-bout
dibwa
Finn reysi fonn glason
Ki ti pe kay lavi.
Kifer ou
sourir larme?
Zot pe rerod koulout li?
KOT POU KONE 1?
Si
lavi ti enn masinn
Nenport ki fatra foser
Ti pou kapav eksplik
nou
Deroulman sak evennman
Si lavi ti enn masinn.
Si lavi ti
enn masinn
Pa ti pou ena mister
Ki ouver lizie kaylous
Lor
mervey imaziner
Kan reel vinn ireel.
Nou nek priye
larezon,
Bliye imazinasion,
Gagn gos ar nou entwision,
Nepli
konn emerveyman.
KOT POU KONE 2?
Kisannla
ti dir? Kisannla kone?
Kifer tifi Eve pa gagn drwa kone?
Parski
so mama ti dezobeir,
Kit zarden papa pou tras so desten?
Kifer
to dir mwa Fatima antor?
Li ti tro kirye, pa konn so limit,
Pa
respekte lord Barbe Bleue ti done?
Kisannla deside kisannla
sef?
Barbe Bleue deside ki limem ki sef?
Barbe Bleue deside ki
bann tifi Eve,
Tifi Fatima pa gagn drwa kone?
Tou tifi bizen
res deryer midi?
Barbe Bleue, Barbe Rousse, labarb may, labarb
bouk!
Labarb! Labarb! Boukou douk, boukou douk!
ZANN
Zann
pa'le fer so louvraz,
lav lasiet, vey ti baba
kouma tifi bizen
fer;
dainn satanik finn avoy
move soy, brouy so lespri;
li
mansipe, rezenbe,
fer so fami gagn laont.
Bizen pous so
movezer,
bril rasinn lespri-dimal.
Zot alim enn gran
dife
pou pirifie Zann so nam,
pou donn lekzanp bann tifi
ki
kapav enn zour anvi
rod fer kouma Zezikri.
Beti,
mo beti, anpe dan to ber,
li pa pou fasil, amizir grandi,
desinn
bann kontour, devlop konteni
idantite fam lor sa planet la
kot
depi lontan - Bizen dir toultan? -
pouvwar labraget enpoz so
lalwa.
Beti, mo beti, les profon somey
donn to nam lafors, ki
to pou bizen
pou fer fas violans ki pou rod detrir
inosans ki
neseser pou kiltiv
lamour ek tandres. Beti, mo beti!
Dodo
mo baba anpe dan to ber!
Tank mo la, sat maron pa pou manz twa
me
dime ... pa kone ki pou'arive.
LEVE
BABA
Ler
to ti pe dormi, baba
Sat maron ti rod nana twa.
Pa kapav
ferm laport-lafnet,
Larouy dan ler finn blok bann gon;
Pa pe
kapav met barikad,
Movezer pe rant par bann fant;
Perdi letan
bous tou bann fant,
Twatir lakaz finn anvole;
Perdi letan
koulout bann tol,
Karya finn minn sarpant dibwa;
Pwazon karya
peyna lefe,
Karya manz li ar lapeti.
Aret dormi, leve
baba!
Sat maron pe rod nana twa.
Kouma
so gourrou, li kwar dan pirte
Disan ki koule dan lavenn pirsan
So
tribi-de-ras malgre dilo sal
Ki separ lasours larivier sakre
Ar
so ti-basen plen ar ti-lapia.
Kouma so gourrou, dan Gran Liv
Sakre
Ki enspir nou nam pou sey gagn konpran
Kifer nou tou la,
kot nou pe ale,
Ki nou bizen fer pou kontribiye
Dan travay
Bondie, li rod lipou poul,
Li tir lay par tonn, kabos
larkansiel
Pou sem zizani, plant rankinn partou.
Ant so de
zorey ena ... gaspiyaz!
Prefer pa koze. Gaspiy lekritir!
KONT FEYAZ
Ler
nou finn perdi sime dan danbwa
nou desid pou kont feyaz, fey par
fey
lor gran pie takamaka divan nou.
Nou tou nou net
anextaz
ler nou analiz feyaz
fey par fey, ton par ton, tas par
tas.
Servo desarz dan dalo!
Gran dekouvert do matlo!
Tou
bann fey dan touf feyaz
napa ena mem grander,
mem kouler, mem
dimansion.
Prezidan met so kajal,
prepar enn dekorasion
pou
rekonpans envansion.
Letansa lorizon pe anflame.
Lakoler nou
bann zanfan
dan prizon mediokrite,
dan geto endiferans,
dan
leto lespri malsen
pe dir nou ouver lizie,
ouver zorey, ouver
lespri.
Aret fer kouma tang!
Aret zwe kouk kasiet
ar
soufrans ek dezespwar
limanite dan depotwar.
Arete
foutou!
Ar zis enn gout dile limanite
Kapav fer mirak ... si nou
tou nou'le.
KOKAS KOKAZ
Kokaz
li kokas, kokas li Kokaz;
bizen vinn Kokaz, lerla vinn kokas.
Anba
so onbrel enn swar klerdelinn,
anba latant oxizenn
tamize
Maykel-Maykela Jayki-Jaykisounn
pe defriz lalev, nene ek
seve;
savonn lapo pou fer li blan dile
pou gagn enn ti-plas dan
kazot Kokaz.
Pov Maykel-Maykela! Personn pa'nn dir zot
tousa
gaspiyaz. Kokaz pa Kokaz
nou tou sort dan mem lakaz,
dan mem
vwazinaz
laba dan savann Lafrik
kot nou listwar ti koumanse.
Laba
lor balizaz kot vilaz zwenn danbwa
Petit dan maray lor matla
gouni,
tousel dan douler pe donn nesans
fri so lamour dan pei
kot lamour
ti enn pese - kot li'ankor enn pese.
Laba dan
sant vilaz ena bel-bel gamat!
Garson sirdar tabisman pou marye.
So
fami finn rod pou li
enn tifi bon fami, mem jati.
Pa kapav gat
nasion!
Dan lanwit lavey maryaz
enn tifi balizaz ti pran
nesans dan enn maray.
Li apel Tifi Petit Pwen-Alalign.
Personn
pa responsab?
Enn
zour boner gramaten
- malgre Lendi kordonie -
mo pwent lor
santie travay
pou enn ti-boulo manev
e formenn ar koze gra
dir
mwa fonn, grate-ale.
Fale pa mo sap lor kal!
Fale pa mo sap lor
kal!
Mo boper rant dan lakaz,
kraz partou, bat mo mama.
Mo
vwazinn, perdi latet,
ti bwar pestisid yer swar,
mo ti-baba dan
so vant.
Fale pa mo sap lor kal!
Zordi Dimans gramaten
kouma
mo sort dan legliz
lapolis fou kap lor mwa.
Yeroswar ti'ena
dibri,
zot panse se mwa koupab.
Fale pa mo sap lor kal!
Ler
zot fini bien bate
lerla zot rod explike.
Fale pa mo sap lor
kal!
Mo kapav ale zot dir.
Kouma mo finn tom deor
lapolis
reramas mwa;
ler zot fouy dan pos mo jins
zot dekouver enn bout
mas.
Fale pa mo sap lor kal!
Fale pa mo sap lor kal?
"...
li malang li santi pi
li vilen kouma zako
li nwar kouma ferm
lizie
peyna nanye dan koko
li voler li malelve
li pares pa
fer zefor
li nek kontan amize
li al lekol anba ban
li nek
kas poz anba pon
zis bon pou gardien kanpman."
Sa pa
koze rasis sa!
Bon dimoun ki pe dir sa.
Zot senser ek zot
onet,
Bondie koz dan zot zorey.
Tank
ki ena dimoun ki
pa gagn drwa viv normalman
parski zot sex
diferan,
- li peyna form maskilen -
eski nou sivilize?
Tank
ki ena dimoun ki
pa konn lir, pa konn ekrir,
tom andeor
devlopman
parski zot koz diferan.
eski nou sivilize?
Tank ki
ena dimoun ki
parski zot zis diferan
pa gagn drwa viv
normalman
eski nou sivilize?
MO ANVI KRIYE
Mo
anvi kriye, kriye mo koler,
kriye mo soufrans, kriye mo
douler,
kriye sitan for ki lesiel lao
eklate-grene kouma
lapli-ros
kraz latet entolerans.
Mo anvi kriye; kriye,
kriye for
pou fer sourd tande, fer kaylous trouv kler,
fer
glason endiferans fonn.
Ki serti kriye? Rafal siklonn
nway
lavwa, lapli delav larkansiel,
kabos rev e rey lafwa. Lavwa
anrwe
pa pe mont ziska Bondie.
Olie kriye, ki pou fer? Alim
labouzi?
Pert-tan!
si
nou ti kapav efase refer
net refer lavi zis ar gou dimiel
refer
devlopman san bles larkansiel
reekrir listwar san enn sel gout
larm
rekonstrir lemonn san servi kik zarm
reranz sosiete san
kik prezize
repenn lesperans ar penso bote
si nou ti kapav .... sa
pa neseser!
oazis dan dezer
barlizour dan fernwar
fler
kouler lor mel ros
diya dan divan
ase pou tengn dife, sem
semans lesperans.
Ase? A Bondie! Ki bizen fer?
MENI POEZI MENI ZENERAL LAKAZ LAO