antetLARKANSIEL KABOSE

©Dev Virahsawmy
All rights reserve

TONTON KONT SEZON
TATA IRANAH
GOUNA
SWAF
DAINN
KOMERAZ
MO BETI
ANT SO DE ZOREY
PETIT-PWEN-ALALIGN
FALE PA MO SAP LOR KAL?
PA RASIS SA!
ESKI NOU SIVILIZE?
EFASE-REFER



NOU PARTOU ME...


Lanatir pa finn donn nou
lekipman kare-kare
pou aziste zis pou zis
nou prezans dan nenport ki
anvironnman bien presi
kouma lezot kreatir
ki rant zis kare-kare
sakenn dan so ti kare.
Zot lafors se zot febles!

Nou febles se nou lafors.
Akoz nou peyna kazot
nou konstrir nou nik partou,
sirpeple tou kontinan.
Nou lafors se nou febles.


NOU KI MARI!


Nou servo bien devlope,
- sitan li bien devlope
nou konn servi bien tigit -
akoz sa nou'nn pran kontrol
baz teres e pli divan
sistem soler, kifer non.
Liv sakre, parol Bondie
pa finn donn nou plen pouvwar
pou zwir, zwir ek zwir ankor
plezir, profi san partaz?
Nou ki mari, pa manti!
Nou pa per sofman global,
ni trou dan lesiel malad,
ni SIDA. Nou ki mari!



SWIV MO LEKZANP


Parey kouma Tonton Sam
mo ti rant dan enn zarden
kot ti ena labondans
later, verdir, dilo kler;
fouye, koupe, defrise
mo koul lavi dan mo moul,
disiplinn lensten sovaz,
fer rekalsitran soumet,
rekonpans bann patriyot,
glorifie grander Bondie.

Pie lasie anrasine,
niaz lasid protez soley.

Selman - enn gren disab -
mank dilo, ler bien-bien mens.


VROUM-VROUM


Sak zanfan rev so vroum-vroum.
Vroum-vroum kouler larkansiel,
lapentir metalize,
zant kosmik, ekzekitif
mizir so prop lenportans
fer zalou touf so vwazen.
Gramaten dousma-dousma
li reve kouma kourpa
deryer karbonn monoksayd
ki teste so landirans;
tanto so rev transpire
dan fennsifer lor larout
kot zanfan kiltir vroum-vroum
desir koltar pou fer-vwar.




BES LATET FONSE


Reinnfores tropikal pe brile,
tanperatir global pe monte,
dilo-disel pe devor dimiel,
dezer pe anfle, ti-baba dan
Sahara pe korde ar kolik,
soley pe griy lezel papiyon.

Tig Malaisie pe bril san saler
dan lafore aswar lanez nwar;
gratsiel Hongkong pe perdi letaz
touleswar dan kazino labours;
La Chine , l'Inde ek Bangladesh pe rod
enn seke dan korbiyar profi.

Tonton Sam lor enternet sante:
'Bes latet fonse; fer kouma mwa'.



KANSER, SIDA, MALARYA


Kanser file mem lor chart
profi Tobako;
Sa Mazeste Nikotinn
nouri so cholo,
fer labous dou kot bizen
pourvi biznes bon.
Resers lor SIDA loke,
peyna sponnsor;
pa kapav zet lamone
san kalkil profi.
Letansa partou kote
- kot yer ti fer fre -
dizef malarya eklo.

Ki pe arive?



SIVILIZASION?


Leker nou sivilizasion
ar so lasie, ar so beton,
so zarm pwisan paret frengan.
Eski nou pa pe get lemonn
dan fon kouyer anbalao?
Otour leker lasie-beton
lekzistans finn vinn bien mou-mou;
mou-mou, kram-kram eple labou.
Eski nou pe get nou lemonn
dan fon kouyer anbalao?
Laroze lasid finn pers trou
dan petal margerit gri-gri.
Letansa nou pe get lemonn
dan fon kouyer anbalao.

TRAS


Lontan-lontan tren pasaze,
tren marsandiz monte-desann;
masinn sarbon, masinn diezel
rale, loke, rote, pete
ler grenp lamonte Vandermersh
pandan ki siklis depas tren.
Ki reste dan tousa apart
souvenir mo lanfans ge-tris?
E zordi lor promnad Armand
joger zenn, joger vie, joger
tou kalite monte-desann
pandan ki loto kras karbonn.
Ki tras zot pou lese apart
souvenir lekzistans ge-tris.



SOLITID


Toulezour boner gramaten
lor promnad Armand mo trouv zot
ge, amoure, sir ki dime
pou pli zoli ki zordi, yer;
lor zot figir zenes, bote
rim ar lamour partaze,
ar sertitid ki zot lamour
solid pa pou vinn labitid.
Me zordi gramaten
soley ti mank enn reyon.
Ti-garson la tousel
lor rebor lapis mosad.
Latet lor zenou li tris.
So premie pa dan solitid?



RETRETE


Ler li ti pe travay foultaim
li ti pe mars long-long distans,
monte-desann, rantre-sorti;
li fatige san fatige
parski lavi ti bien regle
kouma pandil dan so salon;
tik-tak pandil ti finn pran plas
so prop revey biolozik.
Tik-tak, tik-tak lavi fasil
kouma mazik tik-tak, tik-tak.

Me depi li finn retrete
li derive, li savire,
devire, radote;
san fatige li fatige.



ZAKO SAGREN


Yer mo ti bien sagren li
tousel lor so ros mosad
pe manz margoz soliter.
Me zordi - mo bien sagren -
li kouma zako sagren.
Tifi la tro gran pou li
mem zot de ena mem laz.
Se pa enn fam ou enn konpagn
ki li bizen me enn kikenn
ki mama li, ki donn li tou,
ki toler tou so bann kapris.
Ayo Zennom! Ena boukou
pou to aprann dan liv lavi.
To zis konn pran, pa konn done.


ANKOR LIMEM!


Azordi mo bizen dir
mo plis sagren ti-lom la.
Mamzel la konn so lafors,
fer boul ping-pong ar ti-lom;
nek promet enn ti-dimiel
ti-lom plonze san gete
e mamzel la enn kout bat
avoy li fer enn letour.

E ti-lom pa rod pitie!
To'nn gagn seki to rode.
Grandi, vinn endepandan,
lerla li pou respe twa.
Sinon? Sinon lor to tom
pou'ena B fini par K.



LAMOUR LOR PERON


Ler lamour tap laport gramaten
Shirley, tro okipe, pa tande.
Balenns-shiit, bordmiting, promosion
finn deklas enn par enn tou lezot
preokipasion.
Ler laklos midi sone, lamour
fidel pran pasians, rod enn ti-plas
dan enn kwen so leker deborde
ar problem manejment kotidien
me abba!
Ler soley al kouse
Shirley ouver laport
e divan so lizie
enn lakrwa lor peron.



TONTON KONT SEZON


Dan vilaz mo lazenes ti ena, abba,
enn gran touk deborde ar sazes madriye
e tou ti-touk admiratif ti bouf plen-plen
labav zenial - mo dimann mwa si li ti zis
enn tigit pli piti ki Bondie - kontsezon
e lespri ki manz krann dan vilaz mo lanfans
ti donn lord tou zanfan pa mank li direspe,
apel li par so tit: Tonton Kont Sezon.
Yer, malsans lor mwa, so lonbraz bisagn krwaz mwa,
les parfen so lekiri griye petal fler.
Li pa finn sanze - e fale pa li sanze
pou ed limanite dekouver seki vre.

Gate, to konpran aster kifer mo prefer
rapel pie tamaren ek boukie banane.




DODO BABA.


Dodo baba, mo dir,
Dodo baba les nanar rant dan larmwar.

Dan Foukalend, zeni, zeni, ankor zeni
Pe fer piti ar lapeti,
Fer kitiri, satini 'si ar nou lespri.
Navinn-Ravinn, Alen-Kolen,
Alam-Balam, Sarat-Mafat
Kim ar laraz, defons baraz,
Ouver laport lantouraz
Deziem milener tekni-marenwar.
Papa-mous-ver, mama-mous-ver
Pe dir zanfan "Manze, manze, bliye loder."

Dodo baba, mo dir,
Dodo baba les tazar fit so razwar.



VEY SEKE


E matlo, mo frer, kifer touletan,
gramaten, tanto, bontan, movetan
dan bordir karo brile, lor lasann,
to vey seke pou gagn enn lif, stennding
pa fer nanye, dan kotch espesial rout
ki finn fer pou dimoun bien espesial
ki al destinasion bien espesial?

Bis ordiner tro ordiner, bayo!

E matlo, mo frer, kifer twa ek mwa
ansam nou pa ranz nou prop karosri,
tras sime zegwi ki pou amenn nou
kot nou prop fami; amenn nou zanfan
ver enn destine ki zot chombo bien
dan zot prop lame. Nou ranz nou transpor!


TATA IRANAH 


Anba pie tamaren kan peyna pou'al lekol
Mo Tata Iranah, enn ti-frer mo granper,
Atir tou bann zanfan - bann marmay fer laronn
Kouma grap mous dimiel otour fler roz vieyfi
Pou nouri rev sekre kot ti-bout manz gro-bout -
Pou fer nou viv ansam atraver lang Kreol
Zistwar bolom loulou, Tizan gran debrouyar,
Zistwar gato kanet, yev dan basen lerwa.
Mo Tata Iranah depi bien-bien lontan
Finn kit nou, finn ale. Enn gran lakaz beton
Dan plas pie tamaren pe sey efas memwar
Ti-garson Foukalend ki ti aprann reve,
Ki ti aprann koze, ki ti aprann panse
Anba pie tamaren. Peyna pli bon lekol.



GOUNA 


Lavwa Gouna, mo mama,
Ankor sant dan mo disan
Kiltir Quartier Militaire
Kan Ti-frer alim dife
Pou sof sawal ravane,
Pou triyang so prop kadans,
Amenn kiltir popiler
Dan sato Samazeste.
Lavwa Gouna, mo mama,
Dan lapousier Foukalend
Kontinie fer mwa rapel
Lagam enn sante fezer
Ki ti ne dan lamizer
Pou pran plas dan diksioner.



SWAF 1


Blake ti'ena rezon.
Menot dan lespri pli for ki lasie.
Samem fourmi per lelefan,
Samem ti-nen gagn per zean;
Akoz samem nam Lerwa
Paraliz lespri zenn prens;
Pouvwar krak lalinn Charlie,
Bous labous Madam Gertrude,
Pous Ophelia amoure
Dan lebra lamor.

Liberte lor papie fasil gagne. Pa ase!
Ale baba, al naze
Dan basen vre liberte;
Rafresi to nam ar dilo sakre.



SWAF 2


Olie espionn to vwazen
Vir teleskop ver lesiel
Andeor sistem soler,
Get lot kote galaxi
Komie galaxi ena;
Bwar konesans dan goble
Sazes pou konpran kifer
To pa kapav ferm Bondie
Ant de kouvertir enn liv,
Ant lespas de blok beton,
Dan ritiel, dan labitid,
Dan koutim ek dan routinn.

Kas lasenn dan to lespri
Si to'le konn ZEZIKRI.



SWAF 3


Wey matlo, Dimans nou pe kas karem
Pou selebre viktwar Agno Paskal
Otour enn latab garni ar manze,
Senbol rezwisans enn pep libere
Ki finn kit lobskirite pou al ver
Lendi Lalimier lor laplaz zwisans.
Pou selebre nou liberte
Nou sakrifie Agno Paskal,
Bwar so disan, manz so laser,
Pou ki Lespri Sen rant dan nou lekor.

Letansa Zezi dan lebra Shakti
Pe travers lespas mil ane-limier
Pou sem lesperans lot kote soley
Dan bann galaxi ki pa ankor ne.



SWAF 4


To'le mo swiv granpapa mo granmama,
Pans kouma li, mars kouma li, koz kouma li
Me anmemtan to'le mo vinn gran-madam-misie
Ki kondir loto, vwayaz par avion,
Servi kompyouter, bengn dan enternet.
To'le mo foto lor lagazet, radio-televizion
Lokal ek dideor;
To'le mo fer loner fami,
To'le mo gard loner fami,
Swiv granmama mo granpapa.
To'le mo fouy later
Rod mo rasinn, rod to kanbar!
Me mwa mo'anvi bwar
Dile Milkiwe.



SWAF 5


Zis parski li fam,
Zis parski li pov,
Pov, andikape,
Zis parski li vie,
Vie, feb ek frazil;
Zis parski li fam,
Mem limem pli for,
Mem limem pli brav,
Mem li pli kapav
Donn lamour ek swen;
Zis parski zot pa parey,
Parski zot pans diferan to kraz zot, dominn zot .

Vinn ar mwa dan lamer mazik
Tranp nam desese dan bonte klasik.



SWAF 6


Zis parski to for -
To ena pouvwar, fortinn ek fizik -
Zis parski to gran -
To kontrol trezor, larme ek prizon -
Zis parski to zom -
Mari, papa, patron, tomem kok Bondie -
To finn bliye
Kouma eple
Zenerozite.
Pourtan ti nouri twa ar dile limanite!

Kan pouvwar ek fortinn finn soul twa,
Vertiz grander fer latet vire,
Zame finn ariv twa anvi bwar
Enn gorze modesti dan ver imilite?



MASK FAM - FAM MASK


Ekout bann zom la kot laplenn foutborl,
lor stoul lakanbiz, anba pie lafours
ler pe bat zot kart, rakont zot zistwar
lor bann fam fatal ki finn amenn rwinn
ek dezolasion dan lavi bann zom
ki ti inosan e mank experyans.
Eve ek Dalila, Larenn-de-Saba
ek Mata Hari finn servi zot sarm
pou boulvers lavi pov zanfan Bondie;
kasiet deryer mask pou kas nou konte.

Mask-fam ou fam-mask? Kot laverite?
Twa ki finn donn nou tou sa lamour la,
kifer to met mask? Eski zot fors twa 
met mask pou kasiet to laverite?



DAINN 1


Madam Makbeth ti enn dainn.
Pov misie Makbeth!
Akoz sa Ziliet la Romeo al zwenn tase;
Si Kordelia pa ti fane
Lerwa Lear ti pou sape.
William Shakespeare, mo matlo,
Ki zot pe fer twa dir?

Dan mo vilaz 'si ti ena enn dainn.
Tou bann bon dimoun, dimoun onorab,
Ti lastik li, ti mastik li, persekit li,
Bril so lakaz, bril li vivan, 
Zet so lasann dan fon enn trou
Kot zis Satan konn so sime.
Fouf! Anfen! Li finn ale ar so sekre!



DAINN 2


Granmer Tatann tchom so baton,
Sem konfizion lor so sime.
Zanfan tranble, kasiet dan zip;
Zenes evit rod lamerdman;
Zot paran per lalang viper.
Granmer Tatann so seve drol
Pa finn konn pegn. Seve Bondie
Ousa seve jab? Pa kone.

Bann gran-dimoun fer koumadir
Ki zot pa konn sekre bonnfam.
Enn swar dan rev Granmer Tatann
Dir mwa dousma dan mo zorey
Manke li vinn mo vre granmer,
Granmer boukou lezot zanfan.



DAINN 3


Dan kavern profon anba Pieter Both
Viv Granmer Sibyl, enn antikite,
Ki konn tou sekre later ek lesiel
Depi koumansman ziska finision.
So zorey fite tann Big Bang lwenten,
So lizie persan trouv Big Crunch vini;
Memwar lelefan pa les li bliye
Soufrans tifi Eve, Fatma ek Sita.

Dan so kavern mazik tig ek mouton,
Serpan ek pizon, vann-vane otour
Lanpader kristal, sandelie zetwal;
Parol istorik flote lor niaz lor,
Parol profetik sourse par miray
E nou destine grave lor granit.




GRANPER YAP-YAP, GRANMER TCHOUPTCHAP


Mo granper Yap-Yap ti kontan zistwar
Ti-garson malen ki fer mons boure,
Fer zean kosto roul dan lapousier.
Dan so repertwar pa ti'ena Blanche Neige
Ousa Cendrillon. Kifer? Pa kone.
Nou bann ti-garson, avan ler dine,
Nou ti kontan zwe kot pie tamaren
Pandan ki tifi ti dan lakwizinn
Pou donn enn koudme, okip ti-baba.

Malsans pou tifi! Mo granmer Tchouptchap
Ti swazir silans. Dan so sourir tris
Ti'ena vie sekre prefer pa koze.
Li pa'nn gagn kouraz apel bann tifi
Pou rakont zot zistwar Peau d' Ane.



SHEHERAZADE


Enn sans Sheherazade pa ti'ena kadna
Pou bous so labous;
Enn sans so lalang pa ti'ena lezo.
Bann zoli zistwar
Sort dan so labous, koul dan nou lavi
Kouma lok sikre ki fer malad fonn,
Ti sov so lavi,
Pe sov nou lavi.

Prenses Sheherazade, ko-mer mo zanfan,
Pa aret rakont
Zistwar.
Anpes
Bann verminn
Zet zanfan lamour dan kavo bouro.



KOMERAZ 1?


Mo kontan zistwar, kontan komeraz!
Kifer to tike? To trouv sa bien drol?
To pe dir partou ki mo nek yap-yap,
Mo lalang tro long, palab fer piti
Sak fwa mo ouver mo labous viper.
Eski to kone seki mo kone?
Eski to finn viv seki mo finn viv?
Fasil pou koze kan nou pa kone
Soufrans enn dimoun ki zis diferan.

Pa manti ditou! Mo kontan zistwar,
Kontan komeraz. Tank ki mo kapav
Mo pou servi mo lalang pou fwet zot,
Fer zot tou rapel ki zot pa bann sen.
Si mwa mo enn dainn, zot tou enpe dainn.



KOMERAZ 2?


Enn sans Jane Austen ti fer nou rapel
Dan so prop manier, ar ti-kout penso
Ek kouler komik tranpe dan dilo
Amer, kouma solitid fer gagn per.
Pa fasil matlo!
Ki to ti pou fer si to ti dan plas
Miss Bates, vie, malad san okenn resours,
Ar enn vie mama, sourd ek envalid?
Ki to ti pou fer omilie lanwit
Ler somey kase lor rivaz obskir,
Kan niaz nwar siklonn pe grogne laba?
Koz tousel matlo?
Koz tousel, koz nenport, koz komeraz
Zis pou kas silans ki chom to lagorz.



MASER ANN


Maser Ann, granmer toultan -
Depi ki letan letan;
Depi ki lespas lespas;
Depi ki later later
Ou pa bliye lepase,
Ou pran bien swen leprezan
E ou lir lagren fitir -
Kifer ou tris-souriyan?

Pourtan ou ti-zanfan
Ar de ti-bout dibwa
Finn reysi fonn glason
Ki ti pe kay lavi.

Kifer ou sourir larme?
Zot pe rerod koulout li?



KOT POU KONE 1?


Si lavi ti enn masinn
Nenport ki fatra foser
Ti pou kapav eksplik nou
Deroulman sak evennman
Si lavi ti enn masinn.
Si lavi ti enn masinn
Pa ti pou ena mister
Ki ouver lizie kaylous
Lor mervey imaziner
Kan reel vinn ireel.

Nou nek priye larezon,
Bliye imazinasion,
Gagn gos ar nou entwision,
Nepli konn emerveyman.



KOT POU KONE 2?


Kisannla ti dir? Kisannla kone?
Kifer tifi Eve pa gagn drwa kone?
Parski so mama ti dezobeir,
Kit zarden papa pou tras so desten?
Kifer to dir mwa Fatima antor?
Li ti tro kirye, pa konn so limit,
Pa respekte lord Barbe Bleue ti done?
Kisannla deside kisannla sef?
Barbe Bleue deside ki limem ki sef?
Barbe Bleue deside ki bann tifi Eve,
Tifi Fatima pa gagn drwa kone?
Tou tifi bizen res deryer midi?

Barbe Bleue, Barbe Rousse, labarb may, labarb bouk!
Labarb! Labarb! Boukou douk, boukou douk!



ZANN


Zann pa'le fer so louvraz,
lav lasiet, vey ti baba
kouma tifi bizen fer;
dainn satanik finn avoy
move soy, brouy so lespri;
li mansipe, rezenbe,
fer so fami gagn laont.
Bizen pous so movezer,
bril rasinn lespri-dimal.

Zot alim enn gran dife
pou pirifie Zann so nam,
pou donn lekzanp bann tifi
ki kapav enn zour anvi
rod fer kouma Zezikri.



MO BETI


Beti, mo beti, anpe dan to ber,
li pa pou fasil, amizir grandi,
desinn bann kontour, devlop konteni
idantite fam lor sa planet la
kot depi lontan - Bizen dir toultan? -
pouvwar labraget enpoz so lalwa.
Beti, mo beti, les profon somey
donn to nam lafors, ki to pou bizen
pou fer fas violans ki pou rod detrir
inosans ki neseser pou kiltiv
lamour ek tandres. Beti, mo beti!

Dodo mo baba anpe dan to ber!
Tank mo la, sat maron pa pou manz twa
me dime ... pa kone ki pou'arive.



LEVE BABA


Ler to ti pe dormi, baba
Sat maron ti rod nana twa.

Pa kapav ferm laport-lafnet,
Larouy dan ler finn blok bann gon;
Pa pe kapav met barikad,
Movezer pe rant par bann fant;
Perdi letan bous tou bann fant,
Twatir lakaz finn anvole;
Perdi letan koulout bann tol,
Karya finn minn sarpant dibwa;
Pwazon karya peyna lefe,
Karya manz li ar lapeti.

Aret dormi, leve baba!
Sat maron pe rod nana twa.



ANT SO DE ZOREY


Kouma so gourrou, li kwar dan pirte
Disan ki koule dan lavenn pirsan
So tribi-de-ras malgre dilo sal
Ki separ lasours larivier sakre
Ar so ti-basen plen ar ti-lapia.

Kouma so gourrou, dan Gran Liv Sakre
Ki enspir nou nam pou sey gagn konpran
Kifer nou tou la, kot nou pe ale,
Ki nou bizen fer pou kontribiye
Dan travay Bondie, li rod lipou poul,
Li tir lay par tonn, kabos larkansiel
Pou sem zizani, plant rankinn partou.

Ant so de zorey ena ... gaspiyaz!
Prefer pa koze. Gaspiy lekritir!



KONT FEYAZ


Ler nou finn perdi sime dan danbwa
nou desid pou kont feyaz, fey par fey
lor gran pie takamaka divan nou.
Nou tou nou net anextaz
ler nou analiz feyaz
fey par fey, ton par ton, tas par tas.
Servo desarz dan dalo!
Gran dekouvert do matlo!
Tou bann fey dan touf feyaz
napa ena mem grander,
mem kouler, mem dimansion.

Prezidan met so kajal,
prepar enn dekorasion
pou rekonpans envansion.
Letansa lorizon pe anflame.
Lakoler nou bann zanfan
dan prizon mediokrite,
dan geto endiferans,
dan leto lespri malsen
pe dir nou ouver lizie,
ouver zorey, ouver lespri.
Aret fer kouma tang!
Aret zwe kouk kasiet
ar soufrans ek dezespwar
limanite dan depotwar.

Arete foutou!
Ar zis enn gout dile limanite
Kapav fer mirak ... si nou tou nou'le.



KOKAS KOKAZ


Kokaz li kokas, kokas li Kokaz;
bizen vinn Kokaz, lerla vinn kokas.
Anba so onbrel enn swar klerdelinn,
anba latant oxizenn tamize
Maykel-Maykela Jayki-Jaykisounn
pe defriz lalev, nene ek seve;
savonn lapo pou fer li blan dile
pou gagn enn ti-plas dan kazot Kokaz.

Pov Maykel-Maykela! Personn pa'nn dir zot
tousa gaspiyaz. Kokaz pa Kokaz
nou tou sort dan mem lakaz,
dan mem vwazinaz
laba dan savann Lafrik
kot nou listwar ti koumanse.



PETIT PWEN-ALALIGN


Laba lor balizaz kot vilaz zwenn danbwa
Petit dan maray lor matla gouni,
tousel dan douler pe donn nesans
fri so lamour dan pei kot lamour
ti enn pese - kot li'ankor enn pese.

Laba dan sant vilaz ena bel-bel gamat!
Garson sirdar tabisman pou marye.
So fami finn rod pou li
enn tifi bon fami, mem jati.
Pa kapav gat nasion!

Dan lanwit lavey maryaz
enn tifi balizaz ti pran nesans dan enn maray.
Li apel Tifi Petit Pwen-Alalign.

Personn pa responsab?



FALE PA MO SAP LOR KAL! 


Enn zour boner gramaten
- malgre Lendi kordonie -
mo pwent lor santie travay
pou enn ti-boulo manev
e formenn ar koze gra
dir mwa fonn, grate-ale.
Fale pa mo sap lor kal!
Fale pa mo sap lor kal!

Mo boper rant dan lakaz,
kraz partou, bat mo mama.
Mo vwazinn, perdi latet,
ti bwar pestisid yer swar,
mo ti-baba dan so vant.
Fale pa mo sap lor kal!

Zordi Dimans gramaten
kouma mo sort dan legliz
lapolis fou kap lor mwa.
Yeroswar ti'ena dibri,
zot panse se mwa koupab.
Fale pa mo sap lor kal!

Ler zot fini bien bate
lerla zot rod explike.
Fale pa mo sap lor kal!

Mo kapav ale zot dir.
Kouma mo finn tom deor
lapolis reramas mwa;
ler zot fouy dan pos mo jins
zot dekouver enn bout mas.

Fale pa mo sap lor kal!
Fale pa mo sap lor kal?



PA RASIS SA!


"... li malang li santi pi
li vilen kouma zako
li nwar kouma ferm lizie
peyna nanye dan koko
li voler li malelve
li pares pa fer zefor
li nek kontan amize
li al lekol anba ban
li nek kas poz anba pon
zis bon pou gardien kanpman."

Sa pa koze rasis sa!
Bon dimoun ki pe dir sa.
Zot senser ek zot onet,
Bondie koz dan zot zorey.



ESKI NOU SIVILIZE?


Tank ki ena dimoun ki
pa gagn drwa viv normalman
parski zot sex diferan,
- li peyna form maskilen -
eski nou sivilize?
Tank ki ena dimoun ki
pa konn lir, pa konn ekrir,
tom andeor devlopman
parski zot koz diferan.
eski nou sivilize?
Tank ki ena dimoun ki
parski zot zis diferan
pa gagn drwa viv normalman
eski nou sivilize?



MO ANVI KRIYE


Mo anvi kriye, kriye mo koler,
kriye mo soufrans, kriye mo douler,
kriye sitan for ki lesiel lao
eklate-grene kouma lapli-ros
kraz latet entolerans.

Mo anvi kriye; kriye, kriye for
pou fer sourd tande, fer kaylous trouv kler,
fer glason endiferans fonn.

Ki serti kriye? Rafal siklonn
nway lavwa, lapli delav larkansiel,
kabos rev e rey lafwa. Lavwa anrwe
pa pe mont ziska Bondie.
Olie kriye, ki pou fer? Alim labouzi?
Pert-tan!



EFASE-REFER


si nou ti kapav efase refer
net refer lavi zis ar gou dimiel
refer devlopman san bles larkansiel
reekrir listwar san enn sel gout larm
rekonstrir lemonn san servi kik zarm
reranz sosiete san kik prezize
repenn lesperans ar penso bote
si nou ti kapav .... sa pa neseser!

oazis dan dezer
barlizour dan fernwar
fler kouler lor mel ros
diya dan divan
ase pou tengn dife, sem semans lesperans.
Ase? A Bondie! Ki bizen fer?

MENI POEZI   MENI ZENERAL   LAKAZ   LAO