| DAN PEI MAZIKAL |
| LAPOUSIER ZETWAL |
| OUMEM PAPA, OUMEM MAMA |
| MASKILEN-SENGILIE |
| KININN MIL ZEPIS |
| SALAD FEY SONZ |
| SAKENN SO PIE |
| ENN OD POU FET MAMA |
Ant jab ki mo kone
ek jab mo pa kone
Ki mo pou swazire? Alim mo far Senier.
Ar jab ki mo kone kapav triyang difil,
Tik parsi, trik parla, rey
agos, pas adrwat;
Me ar jab pa'nkor zwenn, tansion defons
larat!
Regleman sanz mouyaz, pil vinn fas, fas vinn pil,
Lao
anbras anba, divan pran plas deryer,
Tou dimoun ler marse
kil-kile, kil-kile.
Enn lavwa dan lesiel - pa kwar mo envante,
Peyna nanye ki drol, toulezour li fer sa -
Koz for dan
mo zorey, mo tenpan kabose:
"Eta move tekwa, aret fer to
fatra!
Bez gran-gran kout balye, balye salte zordi;
Pa koz
salte dime, dime nou okip li."
LAPRIYER 2
To pa koz kouma mwa,
to pa pans kouma mwa,
To pa viv kouma mwa, fer lamour kouma
mwa,
To fam pa met sari. Met dan kwen! Met dan kwen!
To
lapo lot kouler, to lizie boutonier,
To lalev tro epe, to seve tro
boukle,
To fam pa met sari. Met dan kwen! Met dan kwen!
To
kontan to pei, to mepriz ti lespri,
To priye Liberte, vomi lor
simagre,
To fam pa met sari. Met dan kwen! Met dan kwen!
Twa
to pa dan mo bann, to sirman ar bannla,
Twa to bann perdi bann,
koz to bann, vey to bann
To fam pa met sari. Met dan kwen! Met dan
kwen!
Senier kwar mwa, samem finn vinn verse sakre,
Kantik
patriyotik, im nasion larkansiel.
Mo fam pa met sari. Ki pou fer?
Ki pou fer?
Mo fam dan karo kann, dan lizinn, dan biro,
Dan
sato, dan loto, lor bato, lor lili
Pa'le met so sari. Ki pou fer?
Ki pou fer?
Ki ou pe dir Senier? Ou dir mwa met dan kwen?
"Non pov enbesil! Met meter-dan-kwen dan kwen.
Kan meter-dan-kwen
ser kwen, met li dan enn kwen."
LAPRIYER 3
Senier lao dan
lesiel
Ere kouma mwa isi
Mersi pou bel tamasa
Gramaten ziska
tanto
Tanto ziska gramaten
Pa dir mwa ou pa ere
Si mo ere ou
ere
Pa Mark Twain ki ti dir mwa
Ou ti gor lor mo pei
Pou ou
ranz ou paradi?
Savedir kot ou osi
Ena bel-bel tamasa
Momem
Gran Sef mo landrwa
Mo'apel Abs Lemanifik
- Mo prefer bondie
later
apre ou momem pli gran -
Samem bann soupervayzer
Travay
sibaltern ar mwa
Mo donn lord zot ekoute
Zot pa gagn drwa poz
kestion
Pa gagn drwa fer sizestion
Pa gagn drwa donn
lopinion
Pa gagn drwa gagn drwa dir non
Ti'ena enn
soupervayzer
Rod fer Lisifer ar mwa
Mo finn tay-tay so palto
Li
kwar li endispansab
Li'nn bliye ki simitier
Ranpli ar dimoun
koumsa
Aster mo foul satisfe
Mo donn momem enstriksion
Pou
soupervaiz tou travay
Kot mwa tou dimoun ere
Tou pe mars
kare-kare
Mo soupervayzer sosial
Mo'nn touf li ar enn
moulton
Mo soupervayzer later
Mo'nn avoy li plant sousou
Mo
soupervayzer lezer
Li dan lebra so zezer
Soupervayzer
lendistri
Pe netway so lekiri
Ar mwa peyna badinaz
Lor
koupe-transe mo red
Soupervayzer ki'nn reste
Zot tou lwayal ek
onet
Mo soupervayzer komers
Pe rod petrol dan Lil Plat
Mo
soupervayzer kiltir
- Sa enn veritab lakrem -
Li finn redekor
nou lil
Ar larkansiel tou kouler
Tou form ek tou dimansion
Dir
ou lot zour enn avion
Rat Plezans al may dan enn.
Si ou'le
enn ti koudme
Vinn bat enn kare kot nou
Ou va gagn enpe
lide
Pou redekor ou rwayom
Senier mo'enpe fatige
Momem
pe bizen fer tou
Mo pe mank soupervayzer
Ena detrwa pos
vakan
Si ou konn bann lardwaz prop
Avoy zot dan mo
kavern
Kondision bon
Be selman zot bizen konn bous
labous
Les mwa soupervaiz
Tou soupervayzer
Senier …
lizie ferm tousel
Somnifer la fer lefe
Bonswarotankevouzet
Absmem
BOFOR
lemonn plastisinn
san definision
obze sek get fix form fran san rebor
son blan
san silans … zans vid san bofor
mastik-pil-anplas …
gete-san-vizion
disan lor tablo Guernica mama
ala zoure
grens dan tou bann zwen
tapaz ki klake … loder san parfen
bal
ki pe mitray lekran douniya
tansion to bofor kabose dalon
ler
to kogn-kolkamani lor miray kaylous
ledan lor maske pianter dan
labous
Poor Tom's a-cold! Edgar bwar pwazon.
Enn sans
Picasso, Shakespeare, Stravinsky
Pe tras bann zimaz dan materyo
kri.
Pou Jean Margeot (Ton Zan). Enn tradiksion lib "The echoing green" par William Blake.
Ler soley
leve
Fer lesiel riye
Laklos ding-dong-bel
Apel
Samarel;
Zwazo tou kouler
Lor pie, dan lezer
Sant for-for,
pli for
Ki laklos an-nor
Ler nou tap nou jal
Dan pei
mazikal.
Ton Zan seve blan
Efas nou tourman;
Anba
pie pipal
Korom amikal
Riye get nou zwe.
Ekout zot koze:
"Koumsamem lontan
Kan nou ti zanfan
Nou ti tap nou jal
Dan
pei mazikal."
Ler bann tipti fatige
Nepli kapav
amize
- Soley al bwar dilo -
Nou jalsa net chombo.
Lor godi
zot mama
Gran zanfan, ti baba,
Bann zwazo Makabe
Pe kas kou,
pe reve;
Zot chomtayt bann jal
Dan pei mazikal.
GATO LA PA BON?
- Papa, gato la pa
bon.
- Ki to dir? Gato la pa bon.
No way mo garson.
Gato la
bizen bon.
- Papa, mo dir twa gato la pa bon;
Pa kone
kifer, gato la pa bon.
- Mo garson aret fer to lenteresan.
Fer
to omwerk, lerla to pou trouv
Gato la bien bon.
Mwa ki finn kwi
li
Li bizen bon.
- Papa, li kol-kol lor mo pale
Koumadir
mastik.
- Get sa mo piti!
Pa fer mwa sap lor kal.
Mwa, gran
exper lor fer gato,
Mwa ki kone ki bizen mete
Pou fer gato
bon,
Mwa ki finn etidie tou bann reset
Lafrik, Lamerik,
Lostrali, Lazi, Lerop;
Mwa ki finn envant reset espesial;
Mwa
ki finn … mwa … mwa …mwa …
To anvi mo bat twa?
To anvi,
to pa anvi,
Gato la bizen bon.
- Be papa kifer li amer?
-
Amer? To labous ki pa bon!
Mo finn met disik,
Kantite ki
bizen;
Mo finn kont bann lagren disik enn par enn;
Mo finn
azout meyer dimiel,
Pa kwar dimiel sort Rodrig;
Dimiel
espesial
Prepare espesialman
Par mari enn minis.
Ti dimoun
sa!
Mo finn fer vinn lafarinn espesial
Ki zis lafami rwayal
manze.
To kwar mo'nn servi dilo CWA?
Non!
Mo finn fer vinn
dilo mineral
Depi Lafrans.
Lavani depi Lasinn,
Zamann depi
Lenn.
Mo gato iniversalis,
Linite planeter!
Istorik! ... Mo plennman satisfe!
Aster
to dir mwa li amer?
Vilen manter!
- Be papa, mem toutou
pa'le manze.
- Bann nimakarram! Movezfwa!
Pa fer gerila ar
mwa.
Move batar, mo regret to nesans!
To tir lay,
To rod
lipou poul.
To pou manze, to pa pou manze?
Tansion twa!
Mo
pa pou toler to kapris.
Manze mo dir twa …
Sinon!
………………..
Hen, gete!
Mo montre twa.
Gato la
bon mo dir twa.
To pa pou manze,
Gete mwa mo manz li……….
-
Mama, mama vinn gete ki papa gagne.
Li pe kime lor sali.
Gato
finn tas dan so lagorz.
SI
Si 'si' ti enn baget
mazik
Fer 'ti'a bon' vinn 'alalila'
'Kapavet' vinn enn
'samemsa'
Si 'si' ti enn baget mazik
Si 'si' ti enn meksinn
komik
Anpes 'zame' touy 'kapavet'
Anpes 'ayo' aval 'dwatet'
Si
'si' ti enn meksinn komik
Si 'si' lakle menot lespri
Ouver
lizie lor liniver
Konpoz kouler nouvo akter
Si 'si' lakle menot
lespri
Bondie limem finn desinn 'si'
Ar enn penso
mazik-komik
Enn bon tonik pou pa panik
Bondie limem finn desinn
'si'
Lapousier zetwal lor
ledo komet,
Labalenn lesiel,
Fouy so trazektwar atraver
lespas
Plonz dan nou dilo.
Lapousier zetwal tal so lake pan,
brod kolie diaman
Lor enn kannva ble,
Gonfle vant later ar
nouvo douser,
Kre nouvo kismet.
Nelson Mandela, Walesa, Geldof,
zardinie Bondie
Pe aroz bann fler,
Kraz latet kourpa.
KWAR MWA
Ler mo kwar seki mo
kwar
Zot bizen kwar seki mo kwar.
Seki pa kwar seki mo kwar
Zot
dan lerer. Kwar mwa! Kwar mwa!
Ler mo nepli kwar seki mo ti
kwar
Zot tou bizen fer zot meakoulpa.
Tou seki pa kwar seki mwa
mo kwar
Zot dan gran lerer. Kwar mwa! Kwar mwa!
Aster ler
mo koumans kwar
Mo pa ti bizen pa kwar
Lezot pe rod fer mwa
kwar
Ki mo bizen aret kwar
Dan seki mo koumans kwar.
Aret
kwar? To kapav kwar!
SWITCH OFF
Lor krinier enn gran
vag lor brizan
Bann lera tou kouler sof soley
Dan douser lekim
tied tropikal.
Zot bondie lor enn niaz form seval
Pe sirvey zot
zwisans dan somey
Lor krinier enn gran vag lor brizan.
Lor
lapo bann lera tou kouler
Bann lipou larkansiel gagn li bonn
Lor
krinier enn gran vag lor brizan.
Zoli rev arzante
petiye,
Sot-sote, tourn-tourne, vir-vire,
Kim-kime. Bann lipou
larkansiel
Tini for, chombo pwal lor kadav
Bann lera tou kouler
lor brizan.
Kifer? … Kifer mo pe dir sa?
Mo anvi? Mo
bizen? Mo kapav?
Kifer mo pa konn bous mo labous?
Les zot manz
panplemous gous par gous,
Mont dadak, sous zwisans dan labav.
Nek
les zot gagn li bonn do monwar;
Gagn li bonn dan lanvlop, dan
marday,
Dan sapen anplastik, dan baksis,
Dan western briyani,
dan debit,
Dan kredit, dan kourtaz-triyangaz.
Vinn ar mwa.
Anba pie flanbwayan
Less petal dife-lor rafresi
Nou lespri.
Admir bann kardinal
Ki viv an-armoni ar lavi.
SAN TIT
Get bann atlet!
Laflam dan leker,
Dife dan mole
Bril lapis sandre.
Temwen
sanz lame,
Vites swiv vites, letan retresi,
Lespas
retresi,
Limit landirans mat ar kronomet.
Temwen sanz lame. Enn
bale 100 mil aler.
Me mwa pov fouka, galoupe, galoupe,
Desir
koltar gransime, sey nouvo lapis;
Rode-seye gagn gou pa ase.
Mo
bril mo labouzi toulede kote;
De dife pe koste, mo lame pe
brile,
Poto-finis kil-kile fer ziedou ar mwa. Ah Bondie!
Get
sa bann misie joutifri dan zot loto nef!
- Your fart Mr Minister
is odoriferous -
Get bann nouvo Wabennza, Mersedeswala!
- Your
fart Sir Prime Minister is nec plus ultra -
Pret mwa foto ou madam
pou geri malad;
Potsam ou bann ti zanfan pou mo fer salad.
Zot
tou finn met mem kravat, mem kouler, mem longer!
Ayo mo finn fer
erer. Pa kravat, zot lalang sa.
Me mwa pov bachara, mo lame
finn klose
Ar dife labouzi me mo pa regrete.
Mo finn trouv mo
boner dan enn gout laroze
Lor petal enn roz rouz dan klarte
gramaten
Dan enn kwen nou zarden ki mwa ek mo madam
Ansam nou
okipe. Ah Bondie mil mersi!
Enn nouvo vie sante
nou pe tande;
Piten vierz tou kouler pe sant anker.
Lor sawal
makiye enn vie sega
Kalipa ek agwa pe fer extra.
Oumem
papa, oumem mama
Apre Bondie oumem pli gran.
Arme ar
sekater, sab ek sizay
Bann nouvo sakristen relizion nef
Pe
koupe, pe transe, met sime kler
Pou bondie Waste Island ek so
madam.
Oumem papa, oumem mama
Apre Bondie oumem pli
gran.
Bann adzwen-propriyeter Waste Island
Pe tal
kataplas pouvwar dan tou kwen,
Dan tou zwen; bous tou trou,
laport-lafnet;
Fer dime vinn yer, zero manz zero.
Oumem
papa, oumem mama
Apre Bondie oumem pli gran.
Nouvo vie
sega kouma'nn disreye
Rabas-rabase enn filwar zaze:
Nou pa'le
Her Majesty, Privy Council, Senior Cambridge!
Viv nou bondie ek so
madam!
Alelouya! Soubann Allah! Shanti, Shanti!
Oumem papa,
oumem mama
Apre Bondie oumem pli gran.
LAVI ENN BAZAR
Bann disip
bazarolozi
Pe ekrir kantik lor kantik
Pou selebre
laverite
Iniversel fondamantal:
Lavi enn bazar,
Les bazar
diriz lavi.
Premie disip, deziem disip,
Trwaziem disip pe
ekout red
Vie kantik nef nouvo disip
Ki finn gagn enn
revelasion:
Lavi enn bazar,
Les bazar diriz lavi.
Tou
bann mouton, tou bann kabri,
Bann ti koson, bann gro koson
Swiv
ankanter, pe sant anker
Refren mazik liberasion:
Lavi enn
bazar,
Les bazar diriz lavi.
Bann bazarye aster dan
goun.
Tou dimoun finn konpran gordonn:
Ena enn sel
laverite
Iniversel fondamantal:
Lavi enn bazar,
Les bazar
diriz lavi.
Lisou pouri finn bous bann dren?
Bous to nene.
Gaz pe pet for?
Bous to zorey. To pa tro sir?
Bous to lespri.
Aprann par ker:
Lavi enn bazar,
Les bazar diriz lavi.
VIRKITOURN-TOURNKIVIR
Kan to bann ti lao,
gramaten ek tanto
Mo zalou ti fermal e dan gran lazourne,
Pa
koze, zolou ti touf mo nam e aswar
Dan rev mo ti lao. Bel-bel maja
karro!
Virkitourn-tournkivir!
To kraz mo kor, mo kraz to
kor.
To monte mo desann,
To desann mo
monte.
Virkitourn-tournkivir!
Aster ki mo lao
(gramaten ek tanto
E dan gran lazourne bel-bel maja karro)
To
vinn rod lipou poul, to zalou mo zwisans,
Mo pwisans? Pa prese to
pou gout mo vanzans.
Virkitourn-tournkivir!
To kraz mo kor,
mo kraz to kor.
To monte mo desann,
To desann mo
monte.
Virkitourn-tournkivir!
Kan to bann ti lao, zot
ti fer zot fezer;
Zot ti kwar zot tousel (bann gopia, bachara!)
Ki
kone kimanier tik agos, pas adrwat;
Fer lougarou vinn sefdorkes
dan bal bobes.
Virkitourn-tournkivir!
To kraz mo kor, mo
kraz to kor.
To monte mo desann,
To desann mo
monte.
Virkitourn-tournkivir!
EFASE-REFER
Kalkilater pre kot
leker, enn kompyouter
Dan lestoma, telefonn sanfil dan
lavwa,
Moter tirbo dan labraget, Oustad Faz 2
Pe reklam for
liberasion san kondision
Lame mazik ek envizib Sover
Later.
Prodiktivite pe lok-loke?
Inisiativ
karot-karote?
Kreativite pe bwat-bwate?
Inovasion
kabos-kabose?
Larg menot lame envizib.
Li dres papie, met sime
kler:
Deblok bloke;
Demay maye;
Detas tase;
Dekal
kale.
Lemonn li la pou nou zwisans:
Sakenn so bout, sakenn
so trou.
Si sakenn get so prop sakenn
Total nisa dan
liniver
Pou ploy nou tou, bous tou bann trou.
Bizen fer
konfians lame envizib!
Me mo bon kamwad,
Kliyan Brown
Sequard,
Dir li pa dakor.
- Nou finn tas dan trou,
dan trou envizib.
Zero manz zero.
- Be ki bizen fer?
- Nou finn rat
sime.
Efase, refer.
Dapre nouvo ansien
-
ousa ansien nouvo?
Foupamal, pa enportan! -
Dapre ansien
nouvo
Gramer iniversel
Bizen konzig
'pouvwar'
Omaskilen-sengilie.
Get Bondie lao dan lesiel
Ar
so gran labarb blan,
Antoure par bann anz feminen-pliryel,
Li
pa finn kre enn zarden
Papay ek panplemous,
Sousou ek
karanbol
Pou so garso, Adam?
Dan lame so profet
Li pa finn
met gouvernman
Ki meble so arem
Ar feminen-pliryel?
Filozofi
ena labarb-moustas;
Teknolozi ena seve lor ches;
Lekonomi
dibout pou fer pipi.
Zouti? Li pa ena enn bataz zom?
"Sa
Zom!", mo kouzen kriye for.
Li admir zefor mo neve.
Me kan
enn gro fatra mars lor so kor
"Ayo Mama!" li kriye;
"Ayo
Mama!" li gele;
"Ayo Mama!" li
plengne.
Maskilen-sengilie! Maskilen-sengilie!
Aret fane do
ta!
YAPANA-SAPONER-SITRONEL
- "Kifer
fors-forse to rod lwen laba
Dan pikan loulou enn petal fler
rar?
Kifer fatig nam dan rod kas montagn,
Deplas gro mel ros
pou zis enn ti pier?
Kifer bes latet, fons drwat divan twa
Dan
lagel kayma pou enn ledan lor?
Pou enn bout mazik, enn kwen lesiel
ble
Kifer, kifer, kifer to rent to kadav?
Parfen yapana pourtan
li bien dou;
Kouler saponer pourtan li bien kler;
Saler
sitronel pourtan rafresi."
- "Mwa, mo enn pagla, pa
sey konpran mwa!
Parfen Yapana, kouler saponer,
Saler sitronel
gagn gou pa ase."
PA LI SA, MWA SA
Dan kwen lari, kot
laboutik,
Dan karo kann, lizinn zonnfrans,
Dan siwala, dan
katedral,
Isi, laba, partou kote
Pa mwa, pa mwa, li sa, li
sa
Bouz so waya kouma enn vierz
Ansaler.
Bann enfirmie
filozifi,
Bann pousari teolozi
Pe diskit red; zot
eksite:
Premie pese ki responsab
Tou nou maler, tou nou
mizer.
Jean-Paul Sartre trouv lanfer
Dan lakour so
vwazen.
Alala bel-bel sousou!
Othello dan dezespwar
Rod red
sabo Satan dan soulie Iago.
Abba! Satan finn fini fer nik
Dan
so prop leker.
"Non, non, pa li sa, mwa sa!"
Othello-Christ
pers so leker, vers so disan
Pou lav lagign lagli-kavchi.
Depi
Grangob ziska Souyak,
Grannrivier ziska Titrivier
Pa mwa, pa
mwa, li sa, li sa
Fer so piten.
Li touzour vierz.
Si twa ek mwa nou espesial
Anou petri nou de lavi,
Nou de desten, nou de lespri
Ansam
Anou melanz nou diferans
Fer enn boul frison, de dan enn
Viv leternite ansam
Asterlamem.
Si twa ek mwa nou espesial
Nou soud ansam nou de trezor
Met nou fizon ek tou nou lor
Dan mem kofor;
Azout debit, retir kredit
Swagn kapital, vey lentere,
Grandi pitay, krwaz paysa.
Roupi fer piti!
Si twa ek mwa nou espesial
Anou melanz nou de lavi
San perdi nou diferans
Anou
Zwir bann frison tank letan bon
Ramas fizon, tansion taksion
Fer zoli zanfan gayar
Gayar, debrouyar
Endepandan
Si twa ek mwa nou espesial
Dan vilaz lontan kot
soley timid plore pou leve
Mo finn rod retras plas kot mo lonbri
finn anrasine,
Sey rezwenn sourir-tristes gou kininn enn lanfans
meg-meg
Perdi bann, debalanse dan rafal tourdisman aveg.
Kifer
zordi zot la bien fre dan mo memwar
Zanfan sime Bonnvenn, zanfan
lekol Walter?
Eski mo finn ena enn ti sans gard enn kwen
Dan
zot memwar zanfan, sifone par letan?
Dan vilaz apre kot soley
dife fer lesiel swente
Mo pe sey fer reviv bann dimoun ki finn kit
mwa ale;
Sey rezwenn lamizman inosan bann zanfan ki pouse
Kouma
pie koronsol, kerdebef, tamaren, dofine.
Kifer zordi zot la bien
fre dan mo memwar
Bann gran dimoun Goudlenns ki ti trap mo
lame?
Bann zanfan karanbol, eski dan zot memwar
Mo lonbraz
tanzantan pas-pase? Dir mwa do!
Dan vilaz dime kot soley mouye
tranble kous dan tris
Mo pe sey mazinn boner gou-kininn, maler
mil-zepis;
Trip sere, sey aprann dir salam dimoun mo kontan
plis:
Fami-pros, fami-lwen, fam-zanfan, kamarad ek konplis.
Kifer
zordi zot la bien fre dan mo memwar
Bann ki mo'nn fer riye, bann
ki mo'nn fer plore?
Eski mo pou gagn enn seke dan zot memwar,
Enn
tipe saler dan liver leternite?
KATASTROF SIRPAT
Nenport ki
menazer
Ki bizen al bazar
Pou nouri so fami
Konn
Diferans
ant poule
Fre ek poule konzele
Ousa poule sirpat.
Kifer
gran-gran koko
Ki roul gran-gran loto
Ki posed gro-gro liv
Pa
fouti distenge
Ant
Katastrof natirel
Ek katastrof sirpat?
ATANN ROLLS-ROYCE MEM!
Mo ti kouzen enn
fenomenn,
Pa kwar li enn fenomenn rar.
Li kouma twa, li kouma
mwa;
Enpe pli fou, enpe mwen fou
Me pa pli fou ki tou
dimoun.
Moris Maynor dan so lakour
Me li prefer enn lot
parkour:
Rezet so prop kachakcharli,
Atann Rolls-Royce mirak
vini.
How do you do? How do you do?
Disik Moris li
bien-bien dou.
Mo ti kouzen swaf gagn laysenns,
Paspor
zwisans dan Rolls-Royce land,
Li kras lor so Moris
Maynor,
Chombo-chombo li pe atann;
So rev li sir pa koz
manti.
Sime zegwi napeyna sarm
Akoz samem li prefer net
Sime
zepeng ki kas kontour.
Me si sak fwa li tas dan sek
Li foupamal
parski li sir
Zame so rev pou koz manti.
Moris Maynor dan so
lakour
Tro ordiner zot finn dir li;
Sime zegwi napeyna
sarm;
Zeswi-zela sa ki zoli.
How do you do? How do you
do?
Disik Moris li bien-bien dou.
Aster li kabose
marse
Me trase li pa konn trase.
So sourir tris parfwa
kasiet
Enn bren doutans, enn tras regre.
Kikfwa so rev ti koz
manti?
Kikfwa Rolls-Royce finn tom anpann
Lesans? Kikfwa
zeswi-zela
Finn kas so bek? Kikfwa po lank
Finn
sek?
Rolls-Royce pa finn vini …
So lardwaz prop, so kaye
nef,
Pou toultan.
Me mo neve? Sa pa koze!
Li dir koumsa
pa pou atann
Mirak Rolls-Royce. Zordi servi
Moris Maynor pou
larg lame
E si dime bizen Rolls-Royce
Va servi li. Pa kont lor
li
Priye Rolls-Royce. Peyna sime!
How do you do? How do you
do?
Disik Moris li mari dou.
Eski se mwa ki pe reve?
Mo
neve sa, gayar-gayar,
Pe trase dan Moris Maynor?
Re mo pa
pe dormi dibout?
3 POEM POU ENN ZANFAN PERDI SOURIR
1 - Pa Les Mwa
Tousel
Ki to pe dir?
Lerwa lontan fer dominer
Konstrir
pale ek pleasure ground,
Kre moniman pou grav so nom?
Lerwa
zordi fer dominer
Fer morselman ar pleasure ground,
Fer grav so
nom lor komision?
Gete matlo!
Pa vinn dir mwa
sesi-sela;
Entel antor, lot anrezon. …
Lapli finn mouy
lapo kabri;
Riye zanfan pe retresi …
Nou sey desinn enn ti
sourir
Lor figir tris zanfan dan dif.
Pa les mwa tousel
monwar!
Get deor kouma fer nwar!
Pa ale matlo!
The rain
it raineth everyday.
2 - Enn rev sa!
Mo finn fer
enn rev banal, bankal:
Bann zanfan lekol primer depi
Fers ziska
siziem pe gazouye,
- zwazo tou kouler lepok fri mir
anpandan
par grap lor pie kourbe -
Zot lir, ekrir, koze ek sante
San
perdi souf, gard ton, swiv lagam.
Zanfan pa trouv kler peyna
traka.
Profeser dan lekol montre zot
Bray lokal, espesial
Morisien.
Bann zanfan-pa-tande-pa-koze
Dan lekol zot aprann lir
lalev
Prononse espesial Morisien.
Televizion, Liniversite
24
lor 24 pe kiltiv red
Vre drwa koze. Malsans! Zis dan rev.
3
- Nou Pei Mari Korek
Nou pei mari imen.
Ena lopital
modern
Pou swagn zanimo malad;
Ena mem enn kamaron
Finn gagn
tit premie minis.
Nou pei mari korek…
Nou pei enn mari
far.
Premie minis inogir
Klinik prive so prop zann;
E minis
ledikasion
Lwe lokal premie minis;
Madam premie minis, li
Li
dekor vitrinn labank. …
Letansa lopozision
So lider sof ban
lekol.
Nou pei mari korek…
Nou mari sivilize.
Nou
dimoun bileng-trileng;
Ena seki boukouleng;
Ena osi ki
Teleng.
- Bliye mwa, mo semileng -
Nou bann aveg zot konn
bray
Bileng-trileng-boukouleng;
Nou bann sour-mie lir
lalev
Bileng-trileng-boukouleng;
Nou bann zanfan CPE
Finn
vinn Encyclopedia
Britannica lor baget.
Weh! Peyna zes. Nou
pei…
Kiler lanterman?
Zanfan di-zan swiside?
Nou pei…
BALAD SOZ
Soz get soley, ferm
so lizie,
Kasiet lapli anba enn pie.
Kan li gagn fre,
tranble-tranble
Li rod saler pre kot dife.
Kan ler manze li
rod manze;
Kan li gagn swaf li rod dile .
Tete-tete ziska pous
li;
Parfwa rote, parfwa vomi.
So papa Soz, so mama Soz;
Li
sorti Soz, li pe al Soz.
Enn zour li pou zwenn so ti soz;
Lerla,
lerla … enn mari soz.
Boukou soley finn al kouse;
Soz
santi enn giji-giji
Dan so bavant fer mesanste;
Frot-frot so
vant ar pie banann,
Li kas enn yenn, li kas de yenn.
Aswar
li get zetwal briye;
Montre ledwa, li gagn poro;
Lizour li get
mous anvole;
Li bouz-bouze, li gagn pike;
Li roul-roule, li
kriy-kriye.
So papa Soz, so mama Soz;
Li sorti Soz, li pe
al Soz.
Enn zour li pou zwenn so ti soz;
Lerla, lerla … enn
mari soz.
Kan ler vini pou al pipe,
Peyna tike,
otomatik
Soz met tisert kouler so soz.
Kan larme soz fann
lapipi
Peyna tike, otomatik
Ti Soz kontan li gagn so bout.
Kan
ler vini pou al vote,
Peyna tike, otomatik
Soz met lakrwa kot
senbol soz.
Kan ler vini pou manz kaka,
Peyna tike,
otomatik
Soz manz li vit avan li fre.
So papa Soz, so mama
Soz;
Li sorti Soz, li pe al Soz.
Enn zour li pou zwenn so ti
soz;
Lerla, lerla … enn mari soz.
Soley leve, vit al
dormi;
Lalinn ale, vit revini;
Zetwal perse, real dormi.
Soz
re li soz. … Zistwar fini!
So papa Soz, so mama Soz;
Li
sorti Soz, li pe al Soz.
Enn zour li pou zwenn so ti soz;
Lerla,
lerla … enn mari soz.
Pa bizen trouv drol,
ayo do matlo!
Momem senbol kiltir repibliken.
Kouma'nn parapli
mo anpes lapli
Mouy latet minis ek gran dirizan.
Tansion
laservel mouy kouma disel!
Momem mazisien Morisien!
Mo
leker ver, mo sapo ver;
Enn lipie blan, lot lipie rouz,
Parfwa
li mov.
Mem mo soulie toultan mouye,
Mo leker kler, salye
soley
Dan lesiel ble.
Mera naam fey sonz he!
Pa
bizen manga, ayo mo bayo!
Kouma'nn boukliye mo anpes pese
Pers
nam inosans, kraz zarden Eden;
Mo bizen anpes bann gran-gran
prensip
Anpes patriyot senser ek onet
Gagn somey. Kouma dilo
lor fey sonz!
Tansion beta! Kachou lor baz.
Kachou pou twa,
kachou pou mwa,
Kachou pou tou, poutou kachou
Ar tamaren, ar
frisiter
Aranz labous, fer lavi dous.
Atennsionn!
Sivilizasion
Fey Sonz pa konn konstipasion.
LOZIK
Enn komet ki sot
sime
Rezerve pou enn planet;
Galaxi ki pe koste
Pou ploy enn
lot galaxi;
Soley ki pe vinn pli gro,
So dife plis
menasan,
Eski zot pe swiv lozik
Ousa rengn
galimacha?
Tabisman ki bril karo,
Ti zero manz gro
zero;
Zako ki protez montagn,
Bliye fouzer dan vale;
Bazarye
ki pe tini
Balans kase lazistis,
Eski zot pe swiv lozik
Ousa
rengn galimacha?
Lekip foutborl ki bayonn
Refri dan
twalet vestier;
Vizioner ki aksioner
Dan lizinn
manti-manti;
Lider ki swiv loder kas
Dan boursak enn
boutikie,
Eski zot pe swiv lozik
Ousa rengn
galimacha?
Lespas ki pe retresi
Pou kasiet dan enn
trou nwar;
Kourtie ki fer kichiri
Ar prensip demokrasi;
Dokter,
ners ek profeser
Ki nek pans debit-kredit,
Pa fouti pe swiv
lozik.
Zot plito galimacha.
Buddha anba so pie
Pipal
Gagn enn lizour, li satisfe;
Zezi prefer sarye so pie
E
mont lor li pou touf lemal.
Sakenn so pie, sakenn so brans,
Sakenn
so sans, so konesans.
Me gran malsans! Ena bann zans
Ki nek
koup pie pou fer papie
Pou ploy baja gato-pima,
Ekrir gonaz,
soutir fatra,
Pibliy flatri ek mesanste
Depi toultan. Zame zot
rans.
Buddha souy so lizie mouye,
Zezi-Kri get lesiel
plore.
SIME SERPAN
Sime goudron
drwat-drwat
Desann priz, kraz lagel
Lor parwa
bazaltik.
Terminis eternel.
Sime serpan, ranpe
monte,
Korde-dekorde, tras lapis,
Kontourn parwa bazaltik.
Souf
koupe!
Get laba lor enn ros pre kot niaz!
Shivji?
Koumansman
eternel.
Eredite, reflex
natirel
Pe soul so bontan dan tavern reel;
De dan enn zot aval
kiltirel;
Zot desir paz par paz dan Labib
Pou souy lasos kari
masala,
Kras lezo lor Michelangelo.
Enn sans tanzantan,
parsi-parla,
Enn fou kas lagign, envant enn fab;
Desinn enn
zanimo lor parwa
So lakav; sant-sant enn ti refren
Pou balans
ton ek tan lekzistans;
Tann lavwa dan lesiel tras sime.
Enn
ti labriz foli, enn rafal
Limazinasion finn bar nou gorl.
PAGLA
Zot apel li
pagla, zot dir li enn fouka
Parski li refiz zwe dapre zot
sinema.
Letan zot pe koup pie, kraz montagn, met tou plat.
Touy
sourir bann zanfan, sem laenn, koz jat-pat,
Li li koz ar bann pie,
mont dadak lor enn niaz,
Sant ansam ar zwazo. So sourir peyna
laz.
Zot apel li pagla, zot dir li enn fouka
Parski li
refiz zwe dapre zot sinema.
Li pa touy so vwazen pou pran plas lor
lili;
Kraz zarden so vwazen ar enn mel kalomni;
Li pa gagn so
zwisans dan soufrans san-defans,
Lapeti kont-sezon, letalaz
larogans.
Zot apel li pagla, zot dir li enn fouka
Me li
pa'enn bachara e mo kontan li la.
Non, non, non!
Pa
sey anbet li ar enn bouke fler,
- Petal deza pe grene -
Parski
pandan enn-an
Li finn trime dan lakwizinn
Triy bred mouroum fey
par fey.
Non, non, non!
Pa sey anbet li ar enn
bwat-sokola,
- Pe fonn deza ar saler tropikal -
Parski pandan
enn-an
Li finn rente dan soley
Pou met disik dan to
labous.
Non, non, non!
Pa sey anbet li ar fanfrelis,
-
Gonaz elektro-elektronik -
Marsandiz dernie model
zero-depo,
Parski li kone dime
Pa pou sanz nanye.
Non,
non, non!
Li pa bizen sa, li pa merit sa.
Li napa mama
bouke-fler, bwat-sokola,
Mama elektro-elektronik,
Mama
marsandiz zero-depo.
Limem mama-fam,
Fam ki lavenir zom.
MENI POEZI MENI ZENERAL LAKAZ LAO