
| BALAD POU LEMONN MALAD |
| SELEBRE LAMOUR |
| KOSTE PLI PRE |
| DEZAKORDE |
| LESPRI YONIK |
| FETDEMOR |
| KOZA PA ZAZA |

Odek,





KOSTE PLI PRE
To lwen laba
dan to moske,
legliz, kovil,
to sivala;
dan to maktab,
to katesis
ek to baitka;
dan to Koran,
Labib ek Mahabarat.
To lwen gate,
tro, tro, tro lwen!
Koste, koste Sizana,
koste pli pre.
To lwen laba
dan kaligrafi,
devanagri,
zeswizela,
hawdouyoudou.
Pa bizen tousa
pou dir twa
mo kontan twa
anba parasol Bondie.
Vinn pre kot mwa,
la koste ar mwa.
Koste, koste Sizana,
koste pli pre.
PEYNA NANYE KI PLI SENP
Wi baba,
tousa paret bien golmal!
Lontan tou ti pourtan senp:
ti ena soley ek so planet;
ti ena planet ek satelit;
ti ena galaxi Milkiwe
ar so pagne zetwal.
Aster
lizie elektronik dan lespas
pe desinn dan profonder letan
galaxi Milmiliar,
fedartifis dan profonder dizef pwason.
Wi baba,
tousa paret bien-bien golmal
e pourtan li bien-bien senp.
Plis nou rant dan fon nwayo
kot tou enn zour ti koumanse
nou trouv tou konekte,
pe tini lekilib
lor latet enn zepeng
e enn pogne lamour
pe tini zepeng drwat.
Peyna nanye pli senp,
nanye ki pli senp
ki lamour ki res senp
dan nwayo koumansman.
TO'LE KONE VRE-VRE MEM?
To'le kone vre-vre mem
si toultan Li vre-vre mem la?
Nek gete!
Get enn ti bren difil larzan
pe tras sime Lesperans
lor metie artizan devwe
dan enn kwen nwar goudrone;
get enn gout dilo laroze
lor petal enn flanbwayan
pe apel lekleraz soley
dan enn soufrans diamante;
get dan regar nou baba
lazwa kan lizie krwaze.
Gete!
Get bien, to pou trouve.
Get deryer vwal kotidien
ki partou pe bar gete;
les etensel inosans pers enn trou mikroskopik,
avoy enn reyon mazik
atraver letan-lespas
pou zwenn pwen final
eternel.
Li lwen koste ar twa.
Koste pli pre, to pou trouve.
ZOUM
Wi mo baba, to ena boukou konesans
siyantifik;
to finn dekouver direksion
fitir lavenir kosmos ki pe gonfle
ar vites akselere;
to konn mitasion ki fer bourik manz lazle;
to kwar to finn kas lakle
mister liniver.
To finn abitie get gran,
pans gran.
Seswar lor laplaz letan
les gran teori pran vakans;
anou alonz lor disab tied,
get tiki briye dan lesiel;
nou fer koumadir tousa pa enn aksidan
pandan ki nou flote
dan mazik nou pa konpran.
Nou zoum nou regar lor ti detay;
tann lamizik vag ki pe zwe tina ar kokiyaz
dan lamok-delivre;
koste zorey ar disab
pou to tann lafen koumansman
e koumansman lafen;
fixe enn gren disab
pou to kone ki to ete.
Dan ti detay souvan
ena mesaz permanan.
Koste, koste Sizana!
ZANFAN LAFRIK
Koste, koste zanfan Lafrik,
twa ki finn peple enn planet net,
koste, koste.
Depi savann ziska pol nor
to'nn sem lavi;
to finn mizir bann kontinan
ziska soley aret kouse.
Koste! Koste!
To lame kouver ar disan:
avantier to ti avoy Neandertal manze;
yer to ti tortir nwar, blan, zonn, maron;
zordi to ankor kwar dan pouvwar
pitay, kanon, labraget.
Kan to pou aret touy Zezikri?
Koste, koste zanfan Lafrik!
Anou ansam replant lamour
dan zarden pran kont ek partaz.
Koste, koste mo papa!
Koste, koste mo mama!
Koste, koste mo matlo!
ZANFAN LARKANSIEL
Zanfan larkansiel pe sey koste
abba, abba!
Sefdorkes pe dir li
li pa konn sante;
sef-sirk pe dir li
li pa konn admir kouler;
sef-konsians pe dir li
pa bliye lepase;
sef-lespri pe dir li
aret reve.
Zanfan larkansiel pe sey koste
abba, abba!
Zot pe dir li li enn gounga,
li enn pagla,
enn bachara
ki pa konn lir, pa konn koze,
pa konn panse, pa konn nanye.
Zot finn donn li enn kompyouter
pou al may li dan enternet
les li debat
ziska li plen.
Samem manier zot pou prouve ki zanfan larkansiel
li enn gopia.
Zot finn bous so zorey, so lizie, so nene;
angourdi so pale; paraliz so lapo
pou anpes li tann lapo kabri gazouye.
Zanfan larkansiel pe sey koste
abba, abba!
KI LI DIR?
Ki li dir?
Enn met latwal kat kouler
pa pe fer to nam sante?
Normal beta!
Kouma to nam pou sante
kan enn pogne fanatik finn koken nou lesperans;
Ki ler to nam pou sante
kan zot finn kabos lakle
bann notdemizik;
ki parol to pou sante
kan zot finn ferm dan enn kavo
douser ek bote lalang.
Ki li dir?
To pan'kor aprann par ker
parol enn sante forse?
Ayo mo pov baba!
Ki mo pou dir twa?
Sefdorkes sa sante la finn fini perdi so tan,
finn derape lor so ton
e so aksan maymaye
pe fer rozet ar lalang.
Vinn kot mwa mo baba!
Les mo soufle dan to zorey
ki ti'a bon to fer enn zour
- pa tousel -
me ansam ar
tou bann zanfan larkansiel.
SEKI PARET
To pe tike pou koz ar li?
So lapo enn lot kouler?
So nene pa mem-parey?
So lenz li enn lot manier?
Li pa koz kouma twa,
so manier pa parey,
so demars diferan?
Koste pli pre to pou trouve,
to pou tande,
leker imen,
santiman.
Li'si li per pou koz ar twa.
Li trouv twa drol.
Koste ar li,
les li tann to leker,
to lespwar, to rev.
Li pa paret parey
me li parey kouma twa.
PIE LILA
Enn zoli tablo, enn sedev!
Depi oter kot li ti ete
artis la finn chombo bien relasion ant
pie lila la ek so vwazinaz
dan enn konpozision
kot form, kouler ek mouvman
zot dans an-armoni ar later ek lesiel.
Me vinn ar mwa gate,
nou desann ver sa vilaz kasiet deryer feyaz la,
nou al anba pie lila
respir parfen dan lonbraz .
To'nn trouve?
Get diversite form, kouler, mouvman
dan lekzistans vivan ek reel.
Enn koloni fourmi pe rod manze dan pie lila
me anmemtan zot pe nouri nou pie lila;
peyna zis fey,
get mous-dimiel pe fer laronn otour bann fler ek bann lagren;
nik mous-zonn sarze ar lavi ki dime pou anvole;
get sa kamaleon la laba, exper kamouflaz,
lor ti brans lao laba,
vadire enn ti brans sek!
To tann bann zanfan laba
pe zwe ar lagren lila
lakaz zouzou
To pa kwar li enportan ki nou get nou pie lila
ar lizie lekor, ar lizie lespri depi anba, depi lao, sirlekote
ziska ki nou bien chombo
konplexite kontradiktwar.
SENPLISITE DEKONSERTAN
Eski lavi konplike?
Ousa nou ki konplik li?
Depi Big Bang
liniver anmouvman
fann partou dezord
miltipliyan;
friksion ogmante, saler la monte, konfli pli epe
touf trankilite;
konfizion aster
touf armoni yer.
Tou vinn plizanpli
koplex-konplike.
Depi koumansman
lemonn anmouvman
kras konvilsion-dibilision;
gagn so, gagn fre:
dezer inonde, lafore brile, karo vinn disab,
later vinn lamer, lamer vinn later.
Tou vinn plizanpli
difisil konpran.
Depi devlopman,
kiltir anmouvman
finn sem so lafen dan so koumansman;
san ki nou kone ar nou prop lansar
nou pe koup brans gardmaze
lor ki nou finn ranz
sivilizasion konplex-konplike.
Lavi konfli-konflike, friksion-friksion-friksione,
so-bouyant;
lamor ki frwa-silansie, senp-senp-senplisite.
Anou fer fas adversite, ansam, koste-koste.
LAMOUR KILTIVE
Mo ti ena enn verze fri
kalite lor kouler.
Mo pa ti pran kont.
Lane vini, lane ale
mo verze fri,
amoure ek fidel
soul mo bontan
ar delis parfime.
Enn tanto ler labrim pe leve
mo ouver mo lafnet
pou respir parfen.
Loder glase sek sok mo trou nene.
Mo verze fletri finn rant dan leral.
Zordi dan enn po mo finn plant enn fler,
enn ti panse mov, ble, zonn ek grena.
Gramaten-tanto mo okip mo fler
- fale pa refer mem erer ki yer -
me mo leker tris ler mo pans verze
yer ranpli ar fri kalite-kouler.
TANSION, TANSION MATLO!
Li dibout gran, pans gran, get gran;
so latet andeor niaz, de oter montagn;
li get dan profonder mil ane-limier.
Gratsiel grat so latet,
li mazinn lanpir;
fabrik diaman sentetik ar leklips zetwal;
remork lalinn Zipiter
pou aroz dezer;
pers enn trou dan enn trou-nwar,
souk so lenerzi.
Li get gran, pans gran;
so exitasion mari gran-gran.
Li gagn bon, li anvi danse;
So gro lapat pe bouz-bouze .
Tansion!.
Tansion matlo! .
Tansion, tansion matlo!
Kot to lipie enn ti baba pe mars kat-pat.
GLOBAL PE DONN BAL
Gran festival bakanal lor nou planet!
Global pe donn bal.
Frontier, baryer pe sote,
miray pe grene.
Dalo dore, diamante
pe konekte tou labank
depi Bangla Desh ziska Washington
pou permet rises lepep
planeter
koule libreman
dan pos bann lider.
Global pe donn bal!
Sote-pile swasant zero!
Tazar pe taye-raze,
ti pwason pe mor;
karya pe donn bal,
soliv, poutrel ek travers
gonfle ar lagal
pe manz lapousier;
larouy pe donn bal dan fer-konstriksion;
grendorz finn pouri;
larmwar finn depas kornis.
Golmal pe donn bal!
Sote-pile swasant zero!
Bann zanfan finn vinn gomon
lor rebor lavi;
lwen laba lesiel bare,
siklonn pe vini.
Global pe donn bal!
Sote-pile swasant zero!
Golmal pe donn bal,
Sakal pe nacho.
Ki li bizen mama,donn li ki li 'le!
IBISKIS ZEAN
Enn fler ibiskis zean
lor pie ibiskis zean
pe fer so gran matapan.
Feyaz pe rod kares niaz,
petal pe rod ranplas niaz,
ibiskis so proboskis
pe rod ris pou li tousel
tou lenerzi nikleer
dan soley ek liniver;
ibiskis anbalao
kouma radar dan lezer,
parasol parabolik,
pe rod met tou dan so pos,
so fezer depas vantar.
Fetaz feyaz dan danbwa
kouma ti nen kot so sevi
e ler li tal so vantardiz
so lonbraz touf kreasion,
lavi kot so lipie tengn,
lasenn kase tom dan basen
kot dilo mor pe pouri
rasinn lavi.
Ibiskis santi febles;
li tousel, abandone.
So feyaz pe gagn tas zonn,
so fler kouler anemi
pa kapav siport soley;
li per, kan divan soufle,
get anba, li gagn vertiz.
Enn gramaten li'nn tonbe
ler lezot pe prepare
pou fer fas difikilte.
REFLEXOLOZIK-MAMA
Annjelly pa ti zis bien zoli,
Li osi ti malen ek sexi.
Kan li ti pe desann leskalie
bann garson diboute, nek fixe;
kan li ti traverse lor krosing
bann loto, bann kamion ek bann bis
gagn vertiz, pik enn kriz, kraz baraz.
Annjelly gagn labours lor labours;
li ti fer koleksion doktora;
li ti al Lamerik ek Lerop
dan bann gran-gran liniversite;
tou dimoun ti dakor Annjelly
enn koko san segon lor later.
Enn tanto Annjelly zwenn Ti-Pol,
ti dimoun ar bien gran santiman
ki kwar kan nou kontan pa pans pran
parski vre lamour vre pans done,
pans pran kont, partaze, okipe,
gagn nisa dan boner lotla la.
Annjelly ki konn pans zis limem,
pa konn reflexolozik-mama.
Me Ti-Pol lot kote mem li zom
ti nouri santiman diferan;
ki depi li zanfan li ti pran
dan dile so mama zenere
ki ti fer li konpran lavenir
li dan reflexolozik-mama.
Annjelly tourn so ledo, ale
ver lanpir larezon materyel.
LI PA LABA, LI LA
Explozion elektronik!
Bann frontier pe eklate
e mo idantite 'si.
Revolision enformatik!
Letan-lespas pe retresi
e mo idantite 'si.
Sivilizasion sibernetik!
Dir mwa do ta ki mo ete,
ki mo pe fer, kot mo pe'ale
dan realite kapavet?
Ki plas ena pou Tantinn Janegi
ki ti ed Gouna gagn so ti baba;
Kot pou met memwar mo baba Taziann
ki gagn for riye ler li trouv avion?
Enternet! Entranet! Extra net!
Zouti anonim, enstriman pwisan
pa rod vinn zwe bet, fer kwar to'nn bliye
kisannla enn zour ti donn twa lavi ...
Si mo pa ti la, to pa ti pou la.
Laverite li pa laba,
li la kot mwa tank mo chombo
dan mo lame pwisans masinn
e zame les mister dizital,
siber-pawer,
enfo-elektro-magnetik
desinn seki mwa mo ete:
lespri Janegi, Gouna ek Taziann.
PAZ DESIRE
Yer tanto sizer
lavwa telefonn dir mwa
Zelani finn dir nou tou
salam.
Enpe pli tar ki minwi
kosmar chom mwa dan sanglo:
Enn vie Rover ver
Finn kraz lor miray desten.
Lame desten san pitie
finn desir enn paz bien ge
dan mo istwar tourmante
me aswar dan mo somey
mo servo finn konekte
pase lwen ar azordi.
Zelani, kamwad lontan, kamwad lwenten,
kouma pou bliye bann sware zenes
parfime ar zepis rom-kari-poson
kan nou ti kwar....
Anfen!
TIR LINET POU TROUV PLI KLER
Linet labitid ki finn tranpe dan
lasid vie lide lontan
kabos nou gete, met fit dan zorey,
fer realite vinn seki li'le,
fer soufrans gratis rant dan destine
e lerla dezord normal
vinn nesesite dan lavi golmal.
Linet Prens Fer Nwar, sef Obskirite,
kouma enn nanye ditou
ansenn bann neronn,
anpes elektrisite
alim nou lespri.
Pa fasil baba
tir linet obskirite,
get realite kri-kri
pou reysi tras nou sime
dan galimacha lavi.
To vwazen ki pe zour twa
parski to pa pans parey
kouma tou bizen panse
pou ranz sivilizasion
ki repoz lor armoni
silans simitier,
dan mem pens ki twa ek mwa.
Linet routinn
tranpe dan lasos lontan
finn sem brouyar lor laglas
pou kal nou gete.
Nou pa trouv seki ete.
Nou trouv zis seki lezot
finn plante dan nou lizie.
Eski ler nou tir linet
nou bizen met lot linet?
PA PRAN KONT, LI TOKTOK!
Mo ena enn kamwad ki plis ki enn kamwad;
vadire li momem kan mo get dan laglas.
Kan vibrasion plenn-linn finn desann dan nou baz
mo kamwad, mo lonbraz, mo momem diabolik
kouma kamaleon ki exper kamouflaz,
glis dan nouvo bataz, senn lor senn, say parsi,
say parla, fer laraz met paryaz ar touni
manti-manti pou ouver portay sirreel.
Lerla, ki to kwar li dir mwa?
Pa fasil ar li mo dir twa!
Li dir mwa si Zezi ti revinn parmi nou
Li ti pou al San Francisco an 1960.
Si li revini dan nou zoli ti pei
li ti pou gout enn ti lanbik
aranze ar fri lokal
- leksi, longann, mang, goyav -
fim enn lerb
dan lebra so bieneme.
" Yerswar klerdelinn Li, mwa ek Kaya
ti kas enn ti poz anba lesiel kler,
sant enn ti Seggae.
Lesiel ti zoli
e later osi;
ti ena boukou lamour dan nou leker."
Pa fasil ar li mo dir twa,
pa pran kont, li enpe toktok.
©Dev Virahsawmy
All rights reserved
1. santimet dezakorde
_ "santimet dezakorde, termomet anpwazone
(merkir pe mont dan latet, fer poumon vinn asmatik);
lalign drwat, ki kabose, zigzage lor lorizon,
may-may ar orizontal ki fer sanblan vertikal.
garrbarr! bousol pe mont dadak lor seval fou medenn.
planet Ti-Prens finn vinn fou net: topet doub fon perse;
lazorz anons dilwil mem kan moter pre pou brile;
balans tourdey; bann sif sove ler zegwi aprose;
bann sante andeor ton; bann poem finn vinn gounga;
senfoni finn vinn touni; lapentir finn vinn pagla."
_ "Me lizie ferme nou kone ki nou ete do ta!
Alala seki ete li dan lamar fer vadire!
San get divan nou kone kot sime pe savire!
Fatra! Pa kwar nou gopia! Twa ki enn pov bachara!"
2. istriyon istorik
Momem Memwar Mistik! Avantier, yer, zordi, dime,
(apredime si mo ole) swiv mo baget mazik,
dans dapre mo lamizik. Alala koustik! Gete!
Efase seki ti yer, ranplase seki dime;
avan mem li arive, mo konn istwar so parkour,
fer li swiv so destine. Momem memwar istorik.
Momem Memwar Mistik! Pa neseser lir pou kone;
(istoryen gor mo koze) dan profonder pa kone
mo lir reset pou fer yer donn nesans apredime.
Koupe-kole, efase, mo toultan ena rezon;
kopie-kole, vire-tourne, seki mo dir samem
(pa sey konpran, pa poz kestion). Momem Memwar Mistik!
Seki ti ete yerswar li bet aster sey sanze;
Pa met baton dan larou! Bondie kone ki li fer!
3. manti
Kafka kifer mo diksioner pe fer marday ar mwa,
pa'le dir mwa laverite; pe kasiet chouchoundarr
ar parol disik dogla? Zoli kouler kouyoner
pe fer zwazo set kouler sant refren papa garrbarr;
parol dimiel parfime ar loder nou lennmi yer
pe bous lizie tou bann fler ar nirrvana dan maya.
Kafka dir mwa do matlo, kimanier Oustad Pekos
reysi fer manti vinn vre (lerla vre al tas lor ros)
e bann los ar lapeti aplodi, koste ar li,
bouz zot waya eksite, atann zot par dilebi,
mahaparrsadi pou bann lespri mahaespesial
e pa kwar my dear Kafka ki bannla zot leker sal.
Eh Kafka, kifer matlo ou les mwa dan kongolo?
Ou'si ou pe rod enn bout dan liniver Gropalto?
4. aret ...
Aret revey, tir linet!
Fixe zis lor asterla!
Les rajo palab plen son
gonaz dan sak pous silans;
larg zimaz nisa par tonn,
nway lizie fer-kwar-trouv-kler;
mete choula, tamasa,
angourdi fer-kwar-panse,
vadire-konpran-gordonn.
Bril diksioner, liv gramer!
Bliye reg elemanter!
Ideolozi finn mor,
viv liberte mo-kraz-to-kor;
aster nou koz manejment,
ipip privatizasion;
pa koz koze sibversif,
met sapo patriyotik,
simiz-kalson nasional.
Enn mahamansonz pe edik
zanfan aret panse;
mahamanti finn vinn pandit
dan legliz-triyangaz;
marday finn ranpli tou bann paz
dan mo bibliyotek;
trikmandaz pe trik trikmandaz
partou dan mo lakaz...
Kifer mo riye matlo?
To'le mo plore bayo?
5. lomdezes
Lomdezes, sef sirk inik mouvman mazisien marday,
finn dekouver solision tou problem san eksepsion.
Ala komannman ki li finn dikte bann istoryen:
"Kapitalis neseser; nou soufer akoz voryen".
Lomdezes, sef manter mouvman mazisien mardayer,
fer kichiri ar lespri: langaz koz parol fer ler;
larezon mont lor pie; santiman trangle seki vre ...
- Dan brouyar so kreasion li fer vadire bondie.
Lomdezes, sef triker dan mouvman manter mazeskil
antoure ar patriyot-pos-plen, debrouy so difil;
fer chamcha aplodi manti, grosi misk gran bwana ...
- Shouuut! Tansion riye kas so konte, tengn so sinema.
Lomdezes ar so bweter, li bien neseser mo kwar
pou nou mizir distans reste pou nou sorti dan nwar.
6. deregle
bankiz poler pe sofe
so transpirasion sale
pe nway lekzistans peser
bril platband, anpwazonn ler
bankiz poler transpire
dilo so sale koule
pouri rasinn kasava
angaz brons pov ti baba
bankiz poler degoute
so dilo sale anfle
grenp lao lor filao
al kouver Montagn Signo
me Kapitenn Dilo So
pa konn okip so bato
7. korde
Teknolozi-touye fer lavi korde dan gran fon;
ar aspirater riss-tou plizir milion banane
pas dan pake e dezer soumaren tal so tristes.
Resif dinamite, anpwazone ris so febles,
kasiet so lekor korde, malad dan lakav alge
kot plankton yer pe nouri vezetasion polision.
Mangliye korde nepli riye; so lapat dan vid
rod so labou nourisan me al tase dan lasid.
Lor laplaz artifisiel, anba parasol lapay
bann esklav modern pe rod paradi manti-manti;
dan bordroum laba bann koko ki chombo gouvernay
finn deside ki lapes samem pli gran lendistri.
Apart Neptinn ek Varouna personn pa'le konpran
kifer lasirenn korde ar sagren san soulazman.
8. touf ...
Ase! Aret touf nou zanfan dan kazot prezize!
Aret pandi pov ti marmay ar lakord ignorans!
Ase, ase, ase klak fwet! Ouver laport-lafnet!
Avan li ne ble-roz met paryaz pou may so lespri
dan plise enn rob poupe ousa lagoul enn fizi;
avan li fer premie pa paran pe rev koup Medenn
mem si Nadenn-Madlenn-Kenn prefer desinn larkansiel;
papa-mama-meusieu-mis-panndit-gourouji fabrik
program touy zeni, touf komik, larg lapipi trazik,
trangle sourir inosan, martiriz fraz, kas kreyon,
plonz orizinalite dan prizon vie tradision.
Vie tabou kraz-kor pe touf sawal ravann, jal, dolok;
sof represion, alim ipokrit, fer nou vinn toktok,
gounga, langra, bayra, kannwa, gaga, dogla, fatra.
9. mo ti kwar ...
Otour enn gran latab ronn ti ena Zorz ek Zorzet,
Fazila ek Soulemann, Roumila ek Antwanet,
Adam ek Stiv, Mukesh ek Lata, Leila ek Majnou,
Frer Zilien, Ser Lourd, Per Kliford, Kristel ek Ti-Rajou;
manze-bwar-koze-riye ti pe tourn dan karousel
ziska ki lagitar Zorz aroz zepis ek disel.
Ti Frer, Lebras, Dilann, Bitle, Brel, Fera, Moustaki
sorti dan fon nou memwar, giji-giji nou lespri,
aroz douser dan leker. Timidite fonn dan kwen.
Ala zoli! Zanfan Bondie dan saler lamitie!
Kan lamour pa konn frontier! Done asiz dan plas pran!
Non, non, mo pa ti reve. Mo ti kwar mo ti reve.
Yer swar otour enn latab ronn armoni partaze
ti lev vwal pou nou louk seki dime kapav ete.
Novam 2003
LEntelzans MaskilEnLentelizans maskilen,
sofe, bate, tourne
dan laforz Lisifer-Belzeboul;
maskilen sengilie
koule dan beton-arme,
miskle ar lasie
ki koupe-transe kouma sizo-frwa,
finn arm destine ar pwisans kanon,
finn sof fourno eternel
ar radiasion nikleer.
Lentelizans maskilen sengilie
ar rezonnman frwa mizir lapeti,
kalkil so profi, grat ledo maler,
gidi-gidi douler dan vant lavenir.
Lager, viol, piyaz pa ase;
aster ar ladrog li koze,
plen so pos ranpli ar dolar,
fer zenn gramaten vinn aswar.
Lentelizans maskilen sengilie!
Yoni, Yoni, desten pli divan!
Vinn donn enn koudme do beti
Pou nou ranz ansam do baba
destine feminen pliryel.
Feminin Pliryel
Yoni dan mo zorey ti mirmir enn sante
ki li ti aprann yer ar so ser Capulet:
'My bounty is boundless as the sea,
My love as deep; the more I give to thee
The more I have, for both are infinite.'
Letansa Cain ek Jacob pe pran, pran, pran.
Yoni yer ziska tar ti pran swen, ti pran kont
so zanfan, so bonom, so mama, so vwazen
e zordi bomaten boner li lor lipie
pe okip zanimo, patiraz ek zarden.
Letansa garson Eve pas letan pe tir plan
ki manier pou touye pou kapav sort premie.
Yoni dan Etiopi, dan Bosnia, dan Rosbwa
pe sey tengn lakoler ki pe bril bann zanfan;
pe vers so prop dile pou anpes Lisifer
ek so frer Belzeboul plonz zanfan inosans
dan lak anpwazone. Letansa Esau
pou enn ti bol lanti finn fer gran vinn piti.
Lafore Amazonn pe fonn dan lafime;
lasemine lizinn pe anpwazonn zwazo;
loto pe fim so pip dan salon nikotinn;
gran bourzwa eroinn, trafikan bal ek bom
ek dirizan mafia, granfrer politisien
pe fouy tom Lesperans ar lapel planeter.
Letansa Yoni ar so zimo Zezi-Kri
trap lame pou konsol enn mama pe plore.
Sizo-Frwa ek LafontennMo gourou William Blake enn zour ti dir mwa
zistwar sizo-frwa ek lafontenn piblik.
Sizo-frwa sournwa dan enn bwat zouti
gramaten-tanto ti fit so ledan
e aswar-lizour rev koupe-perse
pou fer lesiel vinn ponpon larozwar.
Me lafontenn piblik, lete kouma liver,
aroz so likid kler dan seo, dan ferblan
labourer, artizan, kolporter, komersan;
rafresi nou rasinn kan soley ankoler
sey bril nouvo bourzon lor latet flanbwayan.
Me sizo frwa dan so ti kwen, dan-nwar-dan-nwar
pe mastike, pe rimine, alim choula,
kas plan, ranz plan, pe kalkile ki li pou fer
pou triyang lor dan plas larzan, pou marsande,
pou trafike, pou mardaye, galimatie.
Lafontenn piblik kabos so leren
pou vers so dilo lor lipie enn sen
ki depi lontan, ki depi lwenten
pe sarye lakrwa pou sanz nou desten.
Seve Dropadi
Depi lesiel lao seve Dropadi desann,
travers montagn, travers vale ek kontinan,
aroz later, nouri lavil, sarye manze
pou donn estier so nouritir.
So lalenn nwar-imid atas ar saler lamour
tou kreatir Bondie ki lavi finn fane
lor sirfas enn planet ki pa ti konn lager
ziska ki granit vini.
Granit vini, pran partou;
omilie, de kote li dir so propriyete;
li ranz baraz, detourn dilo,
konstrir fortres ek sitadel,
devers pwazon dan gard-manze.
Li pers lesiel ar mitrayez,
eklat montagn ar dinamit,
ouver vant Shakti ar linga lasie.
Sizo, sizay ek sekater
tay-sizay seve Shakti.
Omamao!
Dir mwa kifer lao
Dropadi an-nwar-sek
pe plore?
Kan Soufrans Vinn Marsandiz
Dan rwayom Linga, King FalousFoulous
ti ena enn don fer vinn marsandiz
nenport ki zafer ki tous so gete.
Mem lamour sakre ti pas dan pake.
Mofinn vinn routinn, lagign kotidien;
amizir letan fouy tras so pasaz
viktim trouv normal lozik zot papa
e souvan viktim fer lezot viktim
vinn enn marsandiz dan zot laboutik.
Kafouyaz, konfizion ek tourdisman
ti fil zot rasinn dan profon lespri
ziska ki zot tous nwayo lekzistans,
fer anormal vinn normal, normal net.
Laglas koz manti fer tifi Yoni
met bogi granper, trap fizi papa
pou defann lanpir King FalousFoulous;
li aste angro soufrans tifi Ev,
vann li andetay dan lakour bayan
e sak tranzaksion fer tifi Yoni
bliye Dropadi ler li pe desann
lour ar so profi dan lili lamar
King FalousFoulous dan rwayom Linga.
Soufrans marsandiz! Marsandiz soufrans!
Dan lak povrete, pov tifi Yoni,
dan pano Linga, pe soul so bontan
dan vantalankan, dan bazar santral
King FalousFoulous; pe met dan vitrinn
magazen lavil, kol enn tiket pri
lor soufrans so ser, mama ek tifi.
Lentere Linga finn vinn levanzil.
May Dan Lak
Beti lor lapant gorz, parwa lis lor latet,
santie serpan anba desann ver pa trouv kler.
Li pov.
So lekor pov;
so lespri pov;
so memwar pov.
Li pa konn ekrir so nom,
pa kone ki li ete.
Anpandan lor lapant,
li finn may dan lak,
dan lak povrete,
dan lak devlopman laba
kot so mama ek papa
pe priye Bondie Lingam.
Beti lor lapant gorz finn aprann obeir,
respekte disiplinn, dir wi lotorite,
aksepte desten fam. Pou li sort dan so lak
li bizen anvole. Parwa lis lor latet,
presipis par anba ranp ver silans nwar.
Li peyna lezel pou li anvole.
Li pov, pov jab la, pov pov jab!
So limazinasion depi lontan finn mor
dan tribi-lakwizinn, dan rwayom-lekiri,
dan repiblik-tabisman
Lonorab Lingam.
Pov jab la!
Ki pou fer!
Parrsadi 1
Linga mars lor kouto, mars lor koulou,
li pik ratif;
Linga li mars ar sab, li mars ar zon,
sarye lakrwa, li fer jihad, al dan krwazad
pou dir Bondie pran li enn kont.
Linga ranz piramid, ranz katedral,
moske, kovil, pagod, manndirr.
Li sign so nom lor blok granit,
tras lavenir ar blok bazalt,
fer imortel ar blok beton.
So pret beni sardaso, portavion, kanon;
so imam ek mawlana sarye pavion diktater;
so swami ek pousari alim kanf ek sanbrani
pou selebre laviktwar gerye viktorie.
Linga ek disip Lingam
finn bliye kwi parrsadi,
finn bliye lota dilo
pou lav lipie fatige
pelren ki finn mont montagn,
ki finn travers gran dezer
pou amenn enn petal fler
ki garanti dinite.
Sans Marie-Madeleine ti la!
Parrsadi 2
Enn ti harr ar fler lasezon,
enn ti tika kouler sendour,
enpe parrsadi lor enn fey,
diri, disik, koko, rezen
enn ver diven, enn trans dipen,
Zame Bondie ti dimann plis
pou li ekout nou lapriyer.
Ramas to tapaz, to zestaz,
to simagre kouyonn lizie,
HollyBollywood ar lafwa,
lefe spesial pou lizie,
pou zorey, angourdi lespri,
detourn latansion.
Aret komeraz!
Enn ti Harr,
Enn ti Tika,
Enpe Parrsadi,
Diri,
Disik,
Koko,
Rezen,
Dipen,
Diven.
Pa Bizen Plis.
Zot Finn Invant
Zot finn envant enn Bondie
ki mars ar sab dan lame;
zot finn envant enn Bondie
ki pran enn vierz touleswar.
Aster zot ena toupe
koz lape, egalite.
Zot finn envant enn Bondie
ki bizen Satan pou viv;
ki bizen so prop kontrer
pou nou trouv so lalimier;
ki fer nou viv dan lanfer
pou nou envant paradi.
Aster zot ena toupe
koz enn lemonn san pese.
Zot finn envant enn Bondie
ki pran braib pou donn faver;
ki anplway larme espion
pou gard kont tou nou erer;
ki pini, modi peser
san pitie, san konpasion.
Aster zot ena toupe
dimann nou respe Bondie.
Enn sans Zezi ti vini pou ansengn nou liberte.
Jamouna-Ganga Devi
Jamouna-Ganga Devi
dan vilaz kot mo'nn grandi,
li lev premie gramaten,
limem dernie al dormi.
So fami, so lekiri,
so zarden, so patiraz
pa ti anpess tantinn la
ed vwazen dan tourdisman.
Me patron mari panndit
ti refiz li dinite.
Ler so gran tifi grandi
zot avoy li dan kolez
pou li gagn sertifika,
pou gagn job dan gouvernman
e si so lasans porte
gagn demann ar enn dokter,
avoka ou profeser.
Zanfan sorti dan antray
Jamouna-Ganga Devi
finn ateri lor lili
enn lonorab depite.
Li pa gagn letan ditou
verse pou get so vwazen
ki pe tourdi dan tourman.
E patron mari panndit
riy enn ti riye foutan.
Lasenn esklavaz entak.
Jamouna-Ganga Devi
get so tififi pe ne.
Eski li li pou kapav
efas net tou lagign yer,
fer soley dime briye
lor lentelizans Yonik?
©Dev Virahsawmy
All rights reserved
1. ansestralala
dan nou kiltir toulezour fetdemor
nou gagn jos get deryer
telman nou get deryer
nou latet plen ar bos
gagn kotok lor miray
nou selebre istwar
re-ekrir lepase
dan nou kiltir toulezour fetdemor
nou spor favori
nou obi prefere
se fouy trou kat kote
pou lapes nou rasinn
pou al zwenn nou kanbar
dan zarden nou prosen
dan nou kiltir toulezour fetdemor
si memwar fer defo
si pa kone kifer
ou pa konpran kifer
kouma bann gran ero ...
nou envant simagre
nou fer manti vinn vre
dan nou kiltir toulezour fetdemor
nou kiltir ansestral
mem si li dan leral
nou gard li permanan
fer li trangle prezan
asasinn lavenir
pourvi lemor res vivan touletan
dan desten mor-vivan
nou fet fetdemor
ador lepase
modi prezan ek fitir
re-ekrir istwar
envant ritiel
fabrik ero
fer piknik dan simitier
les gro zero manz ti zero
dan nou kiltir toulezour fetdemor
2. kan global donn lagal
yer
gran gourrou dan mo vilaz
Rama O Rama
ris zorey pou mo konpran
manz goyavdefrans
pou lespri pa konstipe
ar silab lokal
grat lalang ar medinnfrans
frot enpe medinninglenn
to pou al bien lwen
zordi gramaten
gran gourrou dan mo vilaz
Rama O Rama
ris zorey pou mo konpran
aret get isi
lavenir li pa isi
global pe donn bal
bliye to ravann do matlo
zet jal ek dolok do bayo
lavenir laba
ler midi sone
gran gourrou dan mo vilaz
Rama O Rama
ris zorey pou mo konpran
AGWA ke beta
pert-tan fer rev morisien
rev ameriken
met to redengot do matlo
ek sapo oform do bayo
nisa pe vini
soley pe'al kouse, labrim pe leve
gran gourrou dan mo vilaz
Rama O Rama
ris zorey pou mo konpran
global donn lagal
bakanal pe donn sawal
roulo kraz joukal
rev ameriken mo matlo
kosmar morisien mo bayo
kosmar morisien
fernwar finn bous partou
gran gourrou dan mo vilaz
Rama O Rama
ris zorey pou mo konpran
rezervwar finn sek
simitier ranpli ar fler
fletri kontsezon
aret get laba mo matlo
aret get lao mo bayo
nou zanfan pe fen
bez la pe fourni
bez la pe donn bal
bez la pe fourni
bez la pe donn bal
bez la pe fourni
bez la pe tap pil
3. dan simitier ki'ena matier
mo vwazen malfame
- tou vwazen bien dakor -
li enn zwer mardayer
pousari koz manti
longanis mahavis
enposib manz ar li
li fer poul sante, kok ponn dizef
mo vwazen malfame
konn zwe so sinema
donn li enn kadav
Hamlet vinn mike
e zour fetdemor
telman li met fler
lor tom adverser
ki Sen Pier souvan pans pou swiside
mo vwazen malfame
li exper san segon
lor fer istwar kile
so zeni finn reysi
fer zordi pil anplas
pou yer rant dan so plas
asterla, tranzision
pou soulezon yerswar,
linndemiel rod lif
dan enn korbiyar
4. morvivan
mo sorti Bihar
mo sorti Kanton
dan mo pei - bap!
pie nim zet lekor ler toufann irle
tayfoun nway karo diri
later pel-pele aret respire
ler soley dife fer mouson boure
dan mo pei bap
mo sorti laba
mo'nn travers dilo
ki fer disel sek
kol lor mo lapo
... e zordi kifer
- mo pa gagn konpran -
mo nek get deryer
olie al divan
per nouvo, per tansion
Mo enn morvivan?
mo sort Mozanbik
dan mo pei - bap!
later vinn labou
kan lapli tonbe
Zambezi aval kopra
kan soley grense
disab touf lesiel
fer dezer manz savana
ler toufann irle dan mo pei bap
mo sorti laba
mo'nn travers dilo
ki fer disel sek
kol lor mo lapo
... e zordi kifer
- mo pa gagn konpran -
mo nek get deryer
olie al divan
per nouvo, per tansion
Mo enn morvivan?
mo sorti Lerop
dan mo pei - bap!
lapli vinn glason
lasid bril sapen
lorizon finn tengn
ler toufann irle dan mo pei bap
nou tou rod ti bout
lesiel ble, lalimier dore
mo sorti laba
mo'nn travers dilo
ki fer disel sek
kol lor mo lapo
... e zordi kifer
- mo pa gagn konpran -
mo nek get deryer
olie al divan
per nouvo, per tansion
Mo enn morvivan?
nou paret vivan dan pei morvivan
nou ti kapav otreman
me selman
kan proven, boutir ek gref
larg nouvo bourzon
vit-vit nou kas li
kraz anba lipie
tansion get divan
nou anpes Ziliet ek Romeo
partaz zot lamour
me ler zot finn mor
lor vites nou'al simitier
- lafrengal met fler lor tom
fer nou kwar nou bien vivan -
pa pou selebre lamour
me pou selebre
lamor
Grann-krwa temwen nou-pa-konpran.
5. li tenn so seve ...
Li tenn so seve, li depres so rid,
lamod pas kot li avan magazen;
li al dan naytkleb ar ti kolezienn,
aste zot prezans ar zoli prezan.
Li pran boukou swen ar so louk zennzan,
nou papa sikdorz, zenes pilil ble.
Letansa kot li madam seve blan
malgre rematis, malgre katarak
pe vey tizanfan, donn koudme zanfan
pou permet lavi swiv sime desten.
Li tenn so seve, depres so bann rid,
swiv lamod zenes, pran so pilil ble
pou fer li bliye ki sime desten
al drwat simitier. Pov papa sikdorz!
6. reparasion
mo ribor moter ize
mo rapies twatir koule
mo redi lapo ride
me pa dimann mwa
repar ou pardonn pese
ou konsol leker blese
Okontrer!
mo kapav repar kavo,
mo kapav refer tonbo
ki finn plen vey lepase
mo konn penn lakaz dibwa
kot nik karya fer maja
me pa dimann mwa
tir twa dan lanfer
ousa pardonn to pese
Okontrer!
lor reparasion momem mo premie
lor separasion peyna mo segon
mo repar reparasion
mo separ separasion
me pa dimann mwa
repar separasion
Okontrer!
7. kreyon kase
"La pomme que j'ai mangée"
"like the fool on the hill"
li rekoumanse, re-rekoumanse
"the fool on the hill"
"croqua la pomme que j'ai mangée."
Li ti ne je ne sais zou
Li ti mor ...
Personn pa rapel
Kan li ti mor, personn pa rapel.
Li ti fini mor bien avan so lamor
Akoz sa personn pa rapel.
"Picasso mangea la pomme
et la pomme fut mangée"
ler li ti lekol primer zot ti sikann li
zot ti boufonn li parski li ti zezeye
depi sa zour la li ti deside
met gravie dan so labous pou pa zezeye
met so aksantegi kot bizen mete
"Picasso a mangé la pomme que j'ai mangée"
li ti santi ki li pe ne
anfen ...
"Picasso a mangée la pomme que j'ai croqué
Picasso a croqué
Picasso croqua la pomme ..."
Li ti fit boukou kreyon,
ranpli boukou paz
li ti santi ki li pe ne
anfen ...
enn zour pom la vinn kach-kach
so kreyon kase, desir so papie
li ferm so kaye
li al mars-marse
get payanke anvole
kont parwa gri-ble
li desid pou mont lao
lor ledo bazalt ble
li monte, li monte
partou ble antour li
enn ti vertiz pran li
li santi li pe re-ne
zet lekor
li anvole kouma payanke ...
li santi ki li finn ne
nepli morvivan
8. sold
li rapel lontan
depi li zanfan
toule-gramaten
li defris teren
binn later fertil
depoz enn lagren
get lagren zerme
aroz so ti plant
atann li grandi
atann li fleri
get so fler vinn fri
atann fri la mir
e lerla manz li
remet so loyo
dan tibout later
ki Bondie done
so zanfan aster
pa konn sa ditou
toule-gramaten
zot al magazen
al soupermarket
aste fri-dan-bwat
garanti sidles
aval konteni
lerla zet bwat vid
partou kot gagne
get so tizanfan
gagn difikilte
brons finn vinn frazil
alerzi tap pil
gro trou dan lesiel
gaz grinnaous partou
anpes respire
lavant pe tonbe
bizen promosion
met sold fri-dan-bwat
samem solision
9. li finn arive
kan sakenn seye
sakenn arive
dan lemonn sakenn
sakenn so sakenn
sakenn arive
bengker mo dir twa
yer enn nwar touni
zordi kouma blan
li konn trase
konn dres papie
konn triyange
servi marday
fer labous dou
sakenn so sakenn
ferm zorey sakenn
bous lizie sakenn
get drwat divan twa
bliye de kote
kot zanfan gagn fen
vie dimoun plengne
malere pas kord
fam pe gagn bate
divan twa baba
ena bel paysa
repitasion, dekorasion
tranzaksion tou kalite
Pa tike! Rantre!
Dan lemonn sakenn,
Sakenn so sakenn,
Sakenn arive.
Bengker mo dir twa.
Bengker sek!
10. plen pos
met dan pos, plen pos
gramaten, midi, tanto
tou zanfan sant mem sante
baget mazik dan lame
sefdorkes regle lagam
filarmonik trik senfonik
bate tanbour, bate ravann
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
aste, solde, solde, aste
pa trakase lor kalite
tank tranzaksion pe kontinie
parski nanye pa permanan
fer roulman la roule mamou
ziska vertiz fer miz gagn kriz
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
defons later, defons lesiel
defons lamer ek reinnfores
fann lapipi, fann tarrtarri
fann maladi, lepidemi
fer biye ver ranplas fey mor
lamor pli for finn tor kofor
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
met dan pos, plen pos
11. ayo letan lontan ayo
mo rapel letan lontan
kan maler dan nou sime
fer nou tou vwazen koste
me vwazen ti vey zafer
sa fer nou grense
mo rapel letan lontan
kan jalsa dan nou lakaz
tou dimoun vinn gout enn bout
me kan zot tro fouraye
sa fer nou grense
aster sakenn so kote
linet roupi lor lizie
pe mont letaz pou louke
me zot pa pe trouv kadav
pe dekonpoze
aster sakenn so kote
movi ar pov rezete
ki diferan, ki pa ena
mem si vag lamer, saler
pe bril tou plankton
12. enn lot kalite?
posib enn lot kalite?
aret radote do ta!
depi touletan nou finn fouy lamer
nou finn fann later pa zordi pa yer
depi touletan nou finn pers montagn
trangle larivier, pers sek marekaz
aster to vinn dir rod lot kalite
posib enn lot kalite?
aret radote do ta!
depi touletan gran depi lao
fer seki piti mars dapre desten
depi touletan zom ki al lasas
fer pitay rantre, fer zafer marse
aster to vinn dir rod lot kalite
posib enn lot kalite?
aret radote do ta!
depi touletan zom sarye lakrwa,
zom envant zouti, ekrir bann lalwa
mo sir Zezikri pou dakor ar mwa
dimann Gautama si to pa kwar mwa
aster to vinn dir rod lot kalite
posib enn lot kalite?
aret radote do ta!
depi touletan roulman la koumsa
si to pa kontan pez nene baba
aval ar sourir medikaman la
pa perdi letan sanz plan ekzistan
si ena pou mor, aksepte lamor
kan gran dirizan finn donn so lakor
napa vinn dir mwa rod lot kalite
peyna enn lot kalite
dodo baba!
13. lamor triyonfan
Zezi lor lakrwa
selebre lavi
lamor konkeran
oblize kile
divan lavi triyonfan
me dan Washington
lamor triyonfan
fer lavi kile
Eski Zezi finn mor dan vid?
masinn la roul-roule
kras dife, kras pwazon
fer lapli lasid tonbe
masinn la roul-roule
fann diplon, fann merkir
desir vant later pou enstal lamor
fann poumon lesiel
koup respirasion
lavi rekile
Eski Zezi finn mor dan vid?
Non!
Li pe signal nou
militan lamour
dres ar bann marsan
marsan dinite
marsan mesanste
marsan lamor
14. lavi apre lamor
lavi apre lamor
li pa zis laba
li isi
dan regar zanfan
dan sourir inosan
dan petal enn fler
dan bourzon nouvo boutir
dan enn ti bonzour ki pa rod faver
li isi sirtou
kan diferans ek tolerans
konplet enn serk
kan mwa ek nou
torsenn kole konpleman
kan konpliman ek flatri
andezagreman
kan konsome ek prezerve
bien balanse
li isi sertennman
ler yoni ek linga
partaz parrsadi
olie lager privilez pouvwar
ler resours rim ar bienet
pa malonet
ler pouvwar nepli rim ar
bayonet ek labraget
lavi apre lamor
li posib
isi kouma laba
li dan enn lakrwa
anba pie pipal
(SEPTAM 2003)
©Dev Virahsawmy
All rights reserved 1. kan kras anler
Vie chachi dan nou vilaz
Zame li ti rasazie
Dir zanfan nou vwazinaz:
"Baba si to kras anler
Li retom lor to nene."
Basjit souvan fer fezer
Li kwar limem gran fanor
Li pa lare komanter
- Pa limem pli gran kapor? -
Lor tou seki dimoun fer
Li kritik bonavini
Boufonn seki pa dakor
Kras lor febles setaki
Riy erer lezot for-for
Lor zot santiman vomi
Pa limem pli gran kapor?
Later tro sal pou so lipie
Divan tro ba pou so seve
Lesiel lao pa ase ot
Kot li pase li nek trouv fot
Enn sel zafer li pa trouve
Boukou lakras lor so nene
2. grat ledo maler
To'avi met mini
Dekor to lonbri
Retresi kroptop
Tousala bien prop
Zoli stati
Vivan, krent, sexi
Fer kreater fier
Me tansion taker
Profit nwar aswar
Tengn lames to far
Konn protez to jos
Kont lamor prekos
Tansion! Tansion!
Pa grat ledo maler
To'avi lavantir
Chombo lavenir
Gout nouvo meni
Korek, pa manti!
Laflam dan lizie
Pasion deborde
Samem ki siper
Me tansion foser
Ar zegwi mafia
Touy mo ti baba
Konn protez to jos
Kont lamor prekos
Tansion! Tansion!
Pa grat ledo maler
3. lalang peyna lezo
Lalang peyna lezo do koko
Lalang peyna lezo
Bat to lalang de fwa do matlo
Avan to zaza
Kouma enn nanye
Enn parol sape
- parol pa panse -
Ler to regete
Ler to regrete
Finn deza tro tar
Lalang peyna lezo do koko
Enn silab blesan
Enn ton kontretan
Enn zes kontsezon
Ala toudisman
Ranz nik ar tourman
Fil rasinn mofinn
Santiman anrouinn
Lalang peyna lezo do koko
Kifer yer boner
mo pa ti balans
mo lalang de fwa
avan mo zaza?
4. letansa kabri manz salad
Letansa kabri manz salad
Ki li dir?
Kabri manz salad
Ziliet fer Romeo plore
Par enn ti koze deplase
Me li pa ole aksepte
Me kikfwa dime
Ler soley leve
Li va aksepte
Letansa kabri manz salad
Ki li dir?
Kabri manz salad
Tizan fer so paran sagren
Li dir zot ki ar zot li'nn plen
Li kone ki li finn fane
Li tro fier monwar
Pou fer so devwar
Dime nou va vwar
Letansa kabri manz salad
Ki li dir?
Kabri manz salad
Ram finn bles santiman vwazen
Li tret zot vadire voryen
Mem li kone li antor
Li pa fer zefor
Pou kalme ditor
Nou'a get sa pli tar
Letansa kabri manz salad
Ki li dir?
Kabri manz salad
Personel pe foud lamizer
Voras fer later vinn dezer
Fer paradi bril dan lanfer
Zot bien konn refren
Me zot zwe bliye
Dime va get sa
Letansa kabri manz salad
Ki li dir?
Kabri manz salad
5. pa get zozo par so plim
Kan get so bataz, so ti lavwa dous,
So sourir telekomann
Ek so letalaz,
Mank zis enn ti per lezel
Pou trik Sen Pier dan lesiel.
Kan tann so koze dimiel dan labous
Zoli fraz dan tesores
Ek tou so zestaz
Mank zis enn ti oreol
Pou met Bondie dan lekol.
So plim atiran, so senn atasan,
Lor pas bagou peyna zes.
Zis bann gro poumon
Pe dir pou kasiet zot krim
Pa get zozo par so plim.
6. lor baton papay
Dan so sime pourtan fek
Ti'ena baryer proteksion
Pou anpes tom dan ganndol.
Kifer andeor sime
Li ti'al rod enn lapiyman
Lor baton papay?
Dan so lakour pourtan sek
Ti'ena konfor tou kouler
Pou plezir lekor ek nam.
Kifer dan lakour vwazen
Li ti'al gout nouvo soutien
Lor baton papay?
Dan so lakaz pourtan tek
Ti'ena lamour-lalimier
Pou gard so zot gardmanze.
Kifer lor katya laba
Li al teste sipakwa
Lor baton papay?
Kifer sembou lwen laba
Atir nou dan so lebra?
7. enn ti petal rouz baba pa fer banane
Piose, fouye, grate, bine
Gramaten ziska tanto
Longer lasemenn
Depi lepremie Zanvie
Ziska ven Desam
Okip boukie banane
Pou enn ti plezir
Me zenes dan mo sime
- Mo sir plis kone -
Trouv mo pios enpe tro lour
Zot prefer res anba pie
Atann ti petal eklo
Pou sant banane
Mizire, aligne, korize, repase
Zanvie ale, Zanvie vini
Bat lagam, sof sawal
Pou fer enn sante
Sorti dan lakok
Me zenes dan mo vilaz
Pa bizen tousa
Enn ti petal rouz ase
Pou fer banane
"Enn ti petal rouz baba
Pa fer banane"
Glise lor fey sonz
8. grat lamer pentir lesiel
Zanfan dan lekol
fer abesede
medinndideor
fer enndetrwakat
fer defwadekat
medinndideor
Zanfan admirab
pe bolo-bolo
enternasional
pe servi gramer
ek so diksioner
pou
grat lamer, pentir lesiel
Zanfan tropikal
pe aprann tradir
lanez an frangle
zot konn detayman
ansestralala
zot latet finn vinn
mize istorik
Zanfan admirab
finn aprann parker
zot konn-konn servi
nouvo masinnri
pou
grat lamer, pentir lesiel
Zanfan lesiel ble
pe aprann sekre
kol fit dan lesiel
bes presion tempo
tir merkir dan ler
fer ros donn dilo
plant dekoratif
ramas sak plastik
pentir nik karya
Zanfan admirab
zot espesialis
dan
grat lamer, pentir lesiel
9. kouma karapat dore
Li bon, li zoli, li entelizan
li prop, zenere, li pa personel
li drwat, li onet, pa kwar li mesan
enn zoli bebet kwar mwa
kouma karapat dore
kouma karapat
so fanal frengan, so bobes bavar
so lames soular, so kenke katar
so gabzi gayar, so zestaz koltar
enn zoli bebet mo kwar
kouma karapat dore
kouma karapat
so kozman kokas, so krakman koryas
so silab silans, mesaz efikas
so konsonn sone, so vwayel vwale
enn zoli bebet zot dir
kouma karapat dore
kouma karapat
li prop, li onet, li drwat kouma'nn pret
ki zame melanz dilar ek sendou
konn diferans ant nenport ek nenport
zoli bebet rar dalon
karapat dore ek li
simiz ek kalson
10. apre lamor, latizann
Nivo dilo pe monte?
Tabisman pe inonde?
Ti bizen konstrir baraz,
Protez zanfan dan lakaz?
Ki to per?
Dime nou fer li.
Maladi pe fer ravaz?
Piyaz partou lor nou baz?
Ti bizen bar mesanste
Anpes zanfan enfekte?
Ki to per?
Dime nou fer li.
Gardmanze gagn son lamok?
Gagn-fen pe partaz kolik?
Ti bizen mazinn dime
Pa les rezerv diminie?
Ki to per?
Dime nou fer li.
Apre lamor, latizann?
Korbiyar fer karavann?
Mo ti bizen get divan
Anpes zanfan gagn tourman?
Ki to dir?
To pa'le enn klak?
11. Ti-koson riy lagel so mama
Malsans kot twa peyna enn laglas
Pou to get tou bann tras lor to fas.
To vilen, to malang, santi pi;
Sorti la, to fer mwa gagn vomi.
Ayo! Ayo! Ayo!
Ti-koson riy lagel so mama.
Ayo! Ayo! Redir!
Ti-koson riy lagel so mama.
Malsans kot twa dimoun zot aveg,
Zot pa trouv bann dantle dan lareg.
Lespri galimacha ek fatra
Pe krwaze ar zeni makacha.
Ayo! Ayo! Ayo!
Ti-koson riy lagel so mama.
Ayo! Ayo! Redir!
Ti-koson riy lagel so mama.
Malsans kot twa dimoun zot bien rann;
Zot zis konn swa nou bann, swa lot bann.
Zot lespri mank grander, zot sekter;
Zot viv dan poulaye piyanter.
Ayo! Ayo! Ayo!
Ti-koson riy lagel so mama.
Ayo! Ayo! Redir!
Ti-koson riy lagel so mama.
Malsans kot twa dimoun san kiltir
Telman zot nene dan pouritir.
Fler plastik pe polie liniver
Pandan ki zot priye Lisifer.
Ayo! Ayo! Ayo!
Ti-koson riy lagel so mama.
Ayo! Ayo! Redir!
Ti-koson riy lagel so mama.
12. dilo lor fey sonz
Lontan, mo tonton ti dir,
Zanfan ti pe konpran vit.
Pa ti bizen pran leson
Pou zot ariv vit dan bit.
Me aster zot latet dir:
Parol gourou pe koule
Kouma dilo lor fey sonz.
Kikfwa gourou pa konpran
Li bizen retourn lor ban?
Lontan enn tigit kone
Ti ase pou enn lavi;
Aster longer lasemenn
Konte fini reste mem.
Seki ti sir nepli sir;
Pa ti sir finn vinn pli sir;
Parol glise lor fey sonz.
Kikfwa gourou lor lakol,
Pe bizen retourn lekol.
Lontan, lepok mo tonton,
Konplikasion kouma tang
Ti zwe kouk dan lavarang;
Aster li tal so grander
Par milie anelimier.
Ler mo dir sa mo tonton
Parol glise lor fey sonz.
Gourou finn tas lor lakol,
Li bizen retourn lekol.
13. fer roupi kare
Mo dir ou li'nn arive:
Mersedes dan so garaz,
Dra velour lor antivol,
Meb skilpte sort Malezi,
Bag jaman dan so ledwa,
Ledan lor dan so labous,
... lipou nwar lor so kol.
Mo dir ou li'nn arive,
Li konn fer roupi kare.
Mo dir ou li'nn arive:
Bankie fer li namaste,
Kazino donn li kredi,
Minis touleswar kot li,
Sefziz dimann li konsey,
Zennfi kontan so portfey
... papa kalaminndas.
Mo dir ou li'nn arive,
Li konn fer roupi kare.
Mo dir ou li'nn arive:
Li fer Bondie regrete,
Li fer Sen Pier transpir gro
Telman laport finn rouye.
Kifer laplipar prefer
Servi laport akote?
... zot kontan saler.
Mo dir ou li'nn arive,
Li konn fer roupi kare.
14. si pa badinn, menot
Mo ti kouzen - ena dir mo frer -
enn drol pistole parey kouma mwa.
Pou mars ar badinn li marsand menot,
akoz montabra li vann batana,
pou frekant oustad met loner angaz
e vantar plen labous
li pa onte pou dir:
"Si pa menot, badinn."
Pa pe badine!
Akoz enn badinn li'nn mars lor kadav,
kraz kor so prop frer, fer fos-fos serman,
ranz koleksion mask, trik laverite,
trangle liberte, pietinn bann zenn pous.
Donn li so badinn! Les nou gagn lape!
Li pe pas so menot.
Kouma li kontan dir:
"Si pa badinn, menot."
Pa enn badinaz!
15. pou enn serf so korn pa lour
Enn zenn vev ar sis zanfan
kimannyer li dres so plan
tir jab par lake?
Parey kouma inikorn,
enn korn lor so fron;
ousa kouma enn rino,
korn lor so nene;
ousa kouma lelefan,
enn korn sak kote;
pou enn serf, matlo,
so korn zame lour.
16. manz banann dan de bout
Mo ti garson dimann mwa:
"Tata ki vedir:
You can't have your cake and eat it?
Tata ki vedir:
Avoir le beurre et l'argent du beurre?"
Mo zwe sourd, mo pa tande.
Ti bonom pa arete:
"Tata ki vedir?"
Sak fwa li zwenn mwa
li rekoumanse;
sak fwa li rekoumanse
mo zwe sourd, mo pa tande.
Kouma pou fer li konpran
ena ki rod gagn li bonn
gramaten-midi-aswar;
dan bontan, dan move tan
toultan zot pe soulbontan?
Enn zour mo sey explike,
tatone, begeye, zigzage:
" Ena ki rod gagn li bonn
... gramaten-midi-aswar ...;
dan bontan, ... dan move tan ...
toultan zot pe soulbontan...
To konpran?"
Li get mwa ar enn sourir
foutan-takiner:
" Annn! To'le dir ...
Zot manz banann dan de bout?"
(Septam 2003)